Aftonbladet – 17 januari 1837, sida 2

ÅL Några upplysningar augåcnde Kanalarb. tena i Vermland. Uri tidningen Aftonbladet för den 22 December 1836 har blifvit införd en uppsats, medelst hvilken författaren funnit lämpligt att fästa allmänhetens uppmärksamhet på detta ämne, som innan kort lärer komma att öfverlemnas till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och afgörande. — Ehuru artikelinsändaren förbundit sig att på boklådorna hålla allmänheten tillbanda ett häfte allegater, till bestyrkande af de uppgifier artikeln innehåller, så anse vi undertecknade oss likväl böra härmedelst erbjuda samma allmänhet en och annan upplysning, som torde gifva... den ifrågavarande saken en annan dager än den insändaren åsyftat. Vår åtgärd i detta afseende skall visserligen finnas öfver flödig af alla dem, som läst den insända artikeln med den uppmärksamhet, att de funnit, huru som uppgifterne i densamma äro dels af den beskaffenhet, dels uti dena strid med hvarandra, att de icke kunna gezom några allegater bestyrkas. Så t. ex. beskyller man vss för det den ena associationen efter den andra skall fått bita i gräset, då den velat företaga en kanaloch slussbyggnad förbi strömfallen vid Degeforss och Forsshaga, men på samma gång upplyser artikelförfattaren sjelf, att det var, icke vi, utan chefen för 3:dje afdelningen af Stor-Amirals-embetet Herr Gretve v. Platen, som år 1828 genom sina gigantiska planer wllintetgjorde den tillernade kanal: och slussbyggnaden vid Forsshaga, hvarigenom föranleddes denna associations frivilliga upplösning. Allt sedan vi år 1825 blefvo ägare af Forsshaga, hafva vi insett behofvet af en lättad kommunikation förbi strömfallet, och då inga afgörande åtgärder i detta afseende vidtogos, efter det nyssnämnde association upplöstes, samt olägenheterne för oss af en fördröjd transport af våra betydliga effekter voro allt för kännbara, anmwaodade vi redan år 1829 en engelsk mekanikus, Herr Allan, att besigtiga lokalen ; hvarefter han den 11 Maj nämnde år uppgjorde ett förslag jemte ritning, att på lutande plan föra fartygen lastade förbi fallet. — Då detta förslag icke blef antaget, föranlatos vi att tänka på något annat kommunikationsmedel. Efter att derföre hafva inhemtat andra sakkunnige mäns yttranden om företrädet af ena jernväg eller en kanal, beslöto vi, i enlizhet med dessa oss skriftligen meddelade och förvsrade yttranden, anläggningen af en jernväg. För I detta ändamål öfverenskommo vi år 1831 med Herr Moajor-mekanikus Ericsson att uppgöra I planen till denna väg, hvars anläggande vi företogo med beräkning naturligtvis att öfriga trafikanter skulle begagna sig deraf, hvarförutan företaget icke kunde bära sig. Denna på våra egor vid Forsshaga anlagde jernvög var redan i slutet af Oktober månad 1833, enligt den underrättelse vi då erhöllo från Major Ericsson, så långt avancerad att endast 3:ne veckors arbete återstod för dess brukbarhet. År 1834 fortsattes arbetet efter en utvidgad plan, men måste, i anseende till den inträffade cholerasjukdomen, till följande året inställas, Detta företag var således icke blott påbörjadt utan till ech med nåra fullbordadt, enligt första planen, innan sista riksdagens början, ehuru artikel-författaren, som bor i grannskapet af Forsshaga, derom icke skallbaft kännedom förr än under Riksdagen. Oaktadt jernvägen var bragt till full brukbarhet, bildades i Mars månad 1836, en ny association till kanaloch slussbyggnad förbi sistnämde strömfall. Att vi genom nämnde jernvägs anläggning gjort något intrång i annans rätt, kuzna vi icke inse eller medgifva. Deremot torde det svårligen kunna bestridas, att då man nu vill anlägga den I föreslagne kanaloch slussbyggnaden, icke på löstra sidan af Clara elf, såsom förut ämnadt var, utan öfver Forsshaga ägor mmvid vår jernväg, ett sådant företag verkligen rörer vår jordägande rätt. Vi kunna derföre icke samtycka till detta företag utan åtvjutande af ersättning för all den skada ochförlust, som samma företag skulle tillskynda oss. Att detta vårt anspråk är lika billigt som rättvist, lärer ingen rättänkande bestrida, laldraminst då man besinnar, att det icke blott lär vår egen fördel, utan hela ortens, som blifvit I beredd genom den med dryg kostnad anlagde tljernvägen, hvilker under förlidna året blifvit -Imed få undantag begagnad af alla de trafikerenIde på Clara elfven. i