Aftonbladet – 2 januari 1837, sida 3

väl in 6 till 7 timmar, så att kärlet, då det står orshvälfdt en half timmas tid, ännu öfverallt visar sig fuktadt af oljan. Sedan man utgjutit oljan ur kärlet, ställes det in uti en bakugn, der det torkas under den vid brödbakning vanliga hetta, så att en fast skorpa sätter sig deromkring. Samlar sig härunder olja på bottnen, utstryker man den uppåt kanterna och på sådana ställen, som synas behöfva starkare fuktning. Sedan kärlen på detta sätt blifvit fullkomligt torkade, utkokar man dem en gång med vatten och asklut, hvarigenom all olj-lukt försvinner, och man kan då begagna dem till kokning lika så väl som glaserade kärl; ja, till och med som stenkärl och porslin. Att kunna härda glaskärl så att de tåla betydlig afvexling af kold och hetta, är en vigtig hushållsangelägenhet. Följande medel har visat sig förträffligt: Man sätter glaskärlet i kallt vatten, uppvärmer vattnet till kokningsgrad, låter det koka någon tid, samt sedan långsamt afkylas. — På det att glaset icke skall springa, om det omedelbarligt vidrörer kokkärlet, omlindas det med halm eller blår. Denna metod kan äfven användas med porslin, fayence och lerkåll. Måhända skulle man genom kokning i salt vatten eller olja, som fordra en högre värmgrad än salt vatten för att komma i kokning, ;kunna få glaset att tåla ännu mera. Fun eersrner 4 Sparris. För aut få stor och god sparris nyttjas, enligt uppgift, ivissa orter af Frankrike följande medel: När växten om våren framspirar utur jorden, väljer man ut en bra stjelk och hvälfver öfver den halsen af en glasbutelj, som fästes omvänd i jorden, blott en half tum djupt; hvarföre den måste understödjas af några små trästöttor. — Sparrisstjelken, beröfvad luft och sol, upskjuter nu.hastigt i buteljen intilldess den hunnit betten ; och då den der icke. finner vågon utgång, böjer den sig och växer ned tillbaka i buteljhalsen. På detta sätt ökar den sig oaflåtehgt, tills den helt och hållet uppfyllt buteljen och lyftat den ifrån jorden. Man kan genom detta medel erhålla sparris på 24 ända till 60 lod, så förträffllige och välsmakande, som den tidiga årstidin förmår att framalstra. — Då söndriga buteljer finnas i nästan hvarje hushåll, är detta medel föga kostsamt. Om lärft är blekt med kalkvatten, kan man lätt upptäcka: på det sätt att man väter em proflapp och torkar den. Finner man då en röd rand på lappen, är kalk nyttjad. På papper, som på det skttet är blekt, blir trycksvärtan rostgul. Roffrö-mjöl skall, enligt upgift i en utländsk ekonomisk jurnal, vara en mycket god vinterföda för bien. En Italiensk landtibushållare hade händelsevis låtit lägga några säckar med sådant mjöl på ett öppet stalle. Han observerade att bien genast samlade sig omkring säckarna, genomborrade dem och spisade mjölet. Deraf tog han anledning att utsätta mjölet åt dem på stenfat, och de närde sig af denna för dem be. hagliga föda så länge, tills : ängarne åter stodo i flor. Vill man draga full nytta af detta näringsmedel för bien, bör man ofa ombyta mjölet, som eljast lätt förtorkar. (Lördags Magasinet.) rg