Aftonbladet – 2 januari 1837, sida 3

OVER I RER ALE RAT, Ava IT CTCUL TM dd kallade Europas Journalism. I mera än 20 år, som Times stått under Herr Barness ledBiog, har detta blad på Englands öde utöfvat ett inflytande, som intet annat blad någonsin egt, hvarken i detta eller något annat land. Man kan icke neka , att det snarare afspeglat än skapat allmänna politiska åsigter; men säkert är, att det ofta åt allmänna tänkesättet gifvit en ton och åt effentliga handlingar en stimulus, i frågor af den högsta vigt, i afseende på hvilka det allmänna tänkesättet slumrat, till dess Timess tordönsröst väckte det. Och hvad som gaf ett icke mundre frappant vittnesbörd om denna tidnings magt vid många af de tillfällen, jag åsyftar, var den förvånande korta tid, icom hvilken dess ariiklar giorde sin åsyftade verkan. Jag påminner mig att allmänna tänkesättet vid åtskilliga tilifällen, ej blott i hufvudstaden, vtan i hela landet, ledt af detta blad, visat det lifligsste intresse för ämnen, dem ingen menniska, några veckor förut, tänkte på, än mindre diskuterade. Härpå visas de förföljelser och smädelser, som Times fått utstå. Sammankemster höllos, der man öfverlade em att motarbeta dess spridande; beslut fattades i detta ändamål. Nå än sen då? fortfar författaren. Samlingen hade icke förr åtskilts, än medlemmarne skyndade sig till kaffehus, kastade fram sina 2 half pence och ropade med sträf och arg ton: en kopp kaffe, rostadt bröd med smör, och — The Times! — Likaså är det med personer af medelklassen, som läsa Times. De fördöma hladet af själ och hjerta och påstå, att ingen hederlig menniska kan läsa det; och i samma ogonblick sluka de dess innehåll med största glupskhet. Cobbet var ett talande exempel derpå. — Hufvudinnehållet af hans Register bestod, som man vet, i flera veckors tid af ingen ting ännat än smädelse-artiklar mot Times. Har öfverträffade alla mennmiskor jag känt, i konsten att nedsätta. När han angrep Times, öfverträffade han sg sjelf. Det fanns en blandning af grofhet och ärhghet i hans utfall mot denna tidaing, som visade, att han gjorde dem at själ och hjerta; de voro likasom märg af hans ben.? Och likväl var han Timess ordentligaste läsare; den var det första blad,: han begärde om morgonen, och den var ofta det enda, han läste. Jag minnes aoga min stora förvåning en morgon, då jag var hos honom före kl. 9 och fick se, att the bleody old Times,, som ban på sitt plumpa sätt plägade kalla honom, icke blott låg på hans skrifbord, utan var den enda tidning, han hade i huset. , Förf. genomgår sedan The Timess historia. Bladet grundlades 1788, men kom icke förr, än efter 1815 års fred, i spetsen för Englands tidningar. Walter stod först och länge 1 spetsen för bladet, både som hufvudägare och redaktör. Hans son, nuvarande parlamentsledamot, skref i synnerhet (leading articles under kriget med Frankrike. Dr. Stoddart, nuvarande guvernör på Malta, redigerade? Times. länge allt till 18135 eller 1816, hvarunder anfallen blefvo så bittra och giftiga mot Napoleon, att bladets ägare måste afskeda Stoddart, sedan Napoleon förfrågat sig hos flera engelska advokater, om bladet icke skulle kunna tilltalas för åtskilliga artiklar. År 1817 anlade St. ett annat blad, New Times, både för att motarbeta Times och ytterligare få utösa sin galla mot Napoleon. Detta nya blad hade först goda utsigter, men begynte snart sjunka. The Morning Journal (red. af Hr Alexander) uppsteg ur dess aska, men föll ännu hastigare, eller på två åa tre år. Efter Stoddart kom Hr Barnes såsom redaktör af Times. Hau hade redan 1810 väckt uppmärksamhet genom några karaktersmålningar i The Examiner, hvilka sedan blefvo särskildt tryckta och väckte mycket interesse. Barnes har sedermera oafbrutet redigerat Times (dock förmodligen icke i dess nyaskick). bet påstås, att han hade 1200 guinger i artvode. Capit. Stirling har i flera år lemnat artklar, men dock aldrig haft hufvudredaktion), mot, om det säges, 1000 guioder om året. Hr Alsager lewnnar City-artiklarna och skall, genom sin grundliga bekantsksp med engelska financerna, ofta hafva frålsat engelska banken från betydliga förluster. Han skall hafva 700 eller 800 suinger om året för dessa artiklar. Framdeles torde kanske meddelas äfven några underrättelser om andra af de betydhgaste tidNinsarna