LC ALCTIALPEDECE PC Ce TEE CE TEL S ELO MA ULUCCNELNG CMS PCMICN HULUCA 015 UNUACNLCCKRAA All JA Sora uppmarksamma på följande TER TYTA om culturhistorisk egenhet, icke utan samband med hela vår uppfostringshistoria från Gustaf I:s tid, må det kunna anmärkas, att, fastän intet land, i förhållande till sin folkmängd, varit och är så bördigt som Sverige på utmärkta snillen i naturvetenskaperna, och säkert intet land heller varit och är så rikt på naturliga anlag i denna väg, äfven hos den mest obildade klassen af sina invånare, — hos ingen nation likväl, som räknar sig till de odlade, dessa vetenskaper mindre ingått i den allmänna, humanistiska, elementarbildningen. Vid få Gymnasier meddelas deri någon undervisning, och : det fallet på sin höjd någon allmän, nomenclaturisk, öfversigt af den så kallade globläran, mechaniska physiken och botaniken. Ännu mindre hafva dessa ämnen kommit i fråga vid de lägre undervisningsverken, beräknade för deras behof, som ingå i näringarna, eller vid de så kallade Apologistscholorna. Vid Universiteterna äro läkarne och philosophiska gradens högre adepter de enda, som kunna sägas uppnå sin tids ståndpunkt i denna så hufvudsakliga del af menskliga odlingen, och först under sednare åren har för dem, som sträfva till det högre befälet vid armeen, blifvit öppnadt tillfälle att på grundligare sätt göra sig bekanta med de physiska naturlagarna. — Likväl, synes det, skulle man mycket misstaga sig, om man ville anse den allmänna humanistiska bildning, hvilken förutsättes hos en hvar, som vill räkna sig till den så kallade bildade, den ledande och tongifvande, klassen i samhället, vara fulländad utan åtminstone allmänna insigter 1 naturvetenskaperna, utan åtminstone en historisk kunskap om deras resultater. Ur denna, den allmänna humanistiska bildningens, synpunkt kommer icke i fråga, hvarken den till någon viss praktisk gren tillämpade vetenskapliga kännedom, som går in i detailer, tillhörande det eller det yrket, icke heller den forskningens bevisning, som sysselsätter vetenskapsmannen, utan här åsyftas den allmänna kännedom af naturlagarna, utan hvilken menniskan aldrig rätt inser sin ställning i denna verlden och sin kallelse för en högre, aldrig kommer till naturforskarens höga, rika uppfattning af lifvets lif, det lif, som näres ur den religiösa devotionens outtömliga källa, aldrig rätt förstår att uppskatta poetens ingifvelser eller philosophens reflexioner, med ett ard aldrig vet alt värdera lifvet, så som sig bör och den bildade menniskan egnar, eller kan, vare sig som handltaudv vllv: vänkando wäcon, komma till rätt erfarenhet af lifvets djup, lifvets allvar och rikedom. Att naturens studium, ur denna humanistiska synpunkt, blifvit anseddt af vigt för den allmänna bildningen, bevisas ock deraf, att flere bland tidens mest berömda vetenskapsmän, jemnte äran af nya upptäckter, icke försmått eftersträfvandet äfven af den, att genom populära och allmänt begripliga framställningar vinna älskare och beundrare åt sin vetenskap. — LA Prace, en af tidens största astronomer, skrifver en afhandling om PVerldssystemet utan en enda mathematisk figur eller algebraisk formel; han ville vara förstådd af alla bildade menniskor och har frambragt ett mästerverk, beundradt af vetenskapsxbannen ej mindre än af dilettanten. Or EN, länge ryktbar, lika mycket för sin genialitet och djupsinnighet som sin omätliga lärdom, sitt outtröttliga forskningsnit, sätter sig ned att författa en Naturalhistoria för alla stånd, och länge torde detta verk komma att förblifva det enda i sitt slag. — Grefve BriocEwAtER 1 Evgland öfverlemnar vid sin död (1829) till disposition af presidenten för vetenskapsakademien i London ett capital af 8006 pund sterling, för att framkalla ett verk om Guds magt, vishet och godhet, såsom de uppenbaras i skapelsen, och redan hafva 8 af landets största vetenskapsmän samfäldt utgifvit, under titel af Bridgewater Treatises, ett verk, lika mycket genom sin sjelfständiga behandling af ämnena interessant för vetenskapsmannen, som genom sina stora, till en del nya, utsigter öfver skapelsen lärorikt för den oinvigda, och hvilket i England blifvit af alla bildade klasser i samhället emottaget med ett bifall, gränsande till högljudd enthusiasm. Uppmuntrad af den framgång, dessa och andra dylika företag vunnit utomlands, skulle undertecknad trott, att det varit ett misskännande af Svenska nationallynnet, den vetgirigbet, som alltid på ett charakteristiskt sätt utmärkt det, och den bildningsgrad, samhällets tongifvande klasser hos oss innehafva, derest han för meddelandet på vårt språk af några de vigtigaste bland dessa arbeten icke hade vågat påräåkna hos allmänheten samma sympathi, som ingjulit i Svenska charakteren dess djupa niturkänsla och alstrat denna klarsinniga uppfattning af naturförhållandena, hvilken så ofta fört våra bondsöner från plogen till technologens och artistens verkstäder eller vetenskapens högsäten. Under titel af