Aftonbladet – 23 december 1836, sida 2

CONSTANTINEH. Constantineh hsde uoder T-haker-Beys styelse, som var en stolt och g:ym furste, blifvit n af de ansenlgaste städerne inom Alge:inska staten. Bland de byggnader Beyen med stor cos nad låtit uppföra, var i synnerhet den utmärkt, som e2 gång skulle ijena honom till sista — hvilostället. Vid återkomsten från ett vigrigt krigståg fick han höra, att en poet på hufvudfagaden af denna mauseld tecknat rågra satiriska verser, hvilka, öfversatta på prosa. hade följande meving: Store furste! d:ti namn sen!judar öfverallt; verlden är full af ditt rykte; mea din verkliga plats, som är här, står tom will denna dag, till olycka för dina uwdersåtare. Beyen låter kalla poeten tillsig, och tillalar honom med en iromisk ton på foljande sett: Som det är en möjlighet, att det ännu kommer att dröja länge innan jag, enligt din önskan, begifver mig till det stalle, der du länglar att se mig, men jag icke vill att någon bemäk igar sig detsamma innan min ankomst, så ir det min vilja, att du begifver dig dit för att hålla vakt der, till dess profeten kallar m:g till sig. — Dessa ord afgjorde den oförsigtige poetevs öde — han blef lefvande begrafven under röskeln af mausolgen. Han vämtar der äuvu i densa stund ho:om, som bestämde detta besrofbga ställe till hans boning; ty den vilde febaker, som sjelf kort derefter föll et: offer för en sammansvärjning mot hans hf, kom icke ens efter döden i åtnjutande af någon begrafuings ära. — bb sttJumSSstmt— br cc oil