En borde, vid namn Erik Ersson, från Gillberga, Westerljungs socken i Södermanland, har i Pofiskammaren sisilidne Fredag uppgifvit, att han aftonen förut, efter att på Norra Badstugugatan hafva försålt åtskillige landtmannavaror, träffat en okänvd man, som begärt att få åka med honom åt landet; att, efter bifall hävtill, Ersson blifvit inbjuden på en krog af den okände, som tillsagt en annan: okänd att hålla hästarne; att båda de okände sedermera gjort sällskap i vagnen, och på en afligsen gata öfverfallit Ersson, bållit honom för munnen, frånröfvat honom 60. till :70 RB:dr R:glds, samt derefter begifvit sig undan med hästar och vagn; som morgonen derpå anträffades vid Fatburs: sjön. Redan. samma natt arresterades en yngling, Carl Johan Lundb:rg, som innehade når gra Erssons vagn åtföljande persedlar, dem Lundberg säger sig hafva hittat; men : dår saken i Lördags förevar i Poliskammares, erholl mn den upplysning, att Ersson är något svagsint, samt att han vid tillfället ej varit rätt nykter. Å —L