De största snillen, en Scott, en Bulwer m. fl., rd jallt ifrån fiu Staöl von Holsteins tider, hafva ej att underlåtit att visa derna förfaitarinna en heits I drande uppmärksamhet, och, om någon gång r kritiken varit riktad mot henne, för det hon lagt nJen Sert; band på sina talanger, har det varit sa rmycket mera hedrande för Hennes hjerta, att 10 bennes produkter alltid tillkommit under berskydd af sedlighetens skyddande genius. Kraften id)? Miss Edgeworths snille bar hufvudsakligen varit riktadt åt menniskokanvedomens fullkomnan1 ide, och såsom högsta resulacet af sin samlade , Ilefnadsvishet tyckes hon hafva ansett det kom, mande slägtets upplysning och förätlliog. Det samma sville, sow 1 sin Belinda med så oefch iterhärmhg sanving aeftecknat de högre ståndens å egenheter och sedvanor, utt tll och med Eng4 lands slörsta mästare i ro mentiska Jitteraturen jansett henne för sin like, har med lika tal ng -loch int-esse faåljt siua elever i hvrardagsliuvets -Itill utsesndet mest triviala sysselsättmiogar, i armodets boninsar och skördenisannens fålt, i handtun verkareus verkstad, och öfverallt förstått att: n från de närmaste föremålen tega sig snledning tlatt väcka ungdomens snille och förädia dess känslor. För der tråkiga 1 dylika berättelser, som å et uch dylika romaner, skyddas fru Edzewo:sth af tas faf netiomens största författarinnor I sin genre. utmärker en Hannah Noores, en Miss Burneys sjlsin lifiga inbiliningskraft och sin underhållande Isnvd; och öfver Trelaweneys och konsorter; benämniog såsom dygd-modbanudlerska kan hon : äfvensom dermed, att sådana genier som Napoleon, till verldens lycka äro temligen tunnsådda. .fivad närvarande arbete, Läse-öfningar för lätt trösta sig dermed, att icke alla föräldrar övska få sina barn uppfostrade till sjöröfvare, Barn, beträffar, tyckes Fru : dgewortb deruti 5 hafva följt en systematisk orduivg, men icke be— 7 I roende på en förut fattad princip, utau på iaktta! Å Å gelser af de intryck, som de fö ekommande yt;Itre tingen göra på barnen, och de ider, uppfostraren i följd deraf hos dem kan utveckla. Hon utgår derföre från den forsta klippa, hvar—emot barns moraliska upplostran som :oftast j motiverade belömng. Hon antager foräldrar och i upfostrare vog kloka, att ofverse med hvarje en—skilt fel, som ej bärrört af uppsåt, blott det be-kännes, och att derur härleda vytiiga lärdomar i för barn, äfvensom att låta belouingen för hvarje god gerning. barnet utöivar, hä. flyta ur gerniagen sjelf, hkasom det skule så vara. Härunder förer hon barnet med dess uppfostrare genom de vigtigaste föremål, som kunna 1iutressera i va— turens stora rike. I iöljd af gen allmänna välmenniskohjerta, utbildas elevernas känslor genom aktning för främmande egendom , g-oom medlipräglandet af den eviga grundsats, att hysa omhet och välvilja mot andra, såvida man vill erfara detsam:sa igen. På andra sidan kan författarriunan med en lugn och såker biick öfver skåda utvecklingen at ba:neis intellektuela , själsförmögenheter, och följt dem trån de första elementerna ända till det ögonblick, då: de äro betydligen utvecklade, under beständig hkänsyftoiog derull , att barnen må lira sig urIskitja sken från verklighet, och sanaing från. I villfarelse. Redan Frans skäraude af kakan I vid bordet och alvägaing af sockret innefattar ide första mathematiska elementerna för barn. I Rvysamuadas purpurfärgade kruka kan låra dem latt ej välja efter första ögonkastet; Rosamundas olycsdsg varna dem att val använda tiden. Så framgår undervisningea gradvis ända till bruket af fysiska instrumenter. Äfven poe; siens skimmer har författsrinnan ej försmått att begagna 1 sin ramsiällniog , såsom sagan om Revuletta intygar; — en af de interessantaste små barnnoveller som kunna lasas. Vi tro öfj ver hufvud , att hvarje fader med denna bok kan göra en verklig skäuk åt sina barn till förståndets upplysning och hjeriats förädling. — Bland kuriositeter, sådana hvarmed numera den lithografiska icke mndre än den thypografiska pressen till hvarje julafton riktar IStrandar, eller bristen på sanuivg och redlighet, : inärd af okloka föräldrars otidiga straff eller o: viljas princip, sem bör genomströmma hvarje ; dande för alla lefvande varelser och gesom i1n: