efter det han afvikit från sin tjenst å Hr Hjerta: r I tryckeri, strukit sysslolös omkring och börjat stjäla . samt slutligen blifvit gripen och tilltalad för stölc daf en, till 40 R:dr B:co värderad kapprock. Vic förhören i Poliskammaren härom upplystes äfven, at Bergström af en Grosshandlare här i staden lyckat: tillnarra sig 13 R:dr B:co, dels genom en falsk bil jett i en persons namn, som är engagerad vid tryckeriet, dels till följd af muntelig hälsning från samma person, — Bergström, som erkände sina förbrytelser, dömdes att för första resan stöld af 1 R:dr, olofligt lån i annors namn af 3 R:dr, och förj flskning, i ena bot mista äran, böta 44 R:dr 40 sk., eller i brist af böter undergå 20 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt stå uppenbar kyrkoplikt. — Stads-Soldaten Albin Jansson, hvilken sistl. sommar blifvit straffad med 28 dygns fängelse vid vatten och bröd, för det han rymt med en arrestant, som varit åt hans bevakning anförtrodd, hade af en för stöld häktad gosse, Anders Andersson Suvgg, blifvit angifven att hafva al. denne till vexling och inköp af en kortlek, emottagit en Bancosedel å 10 R:dr, utan att den sedermera återställa. Härvid skulle så tillgått, att sedeln, som Snygg haft förvarad i ett byxhängsle, blifvit lemnad åt Jansson, då denne, den sistl. Oktober, varit kommenderad som bevakning fören transportarrestanter, som från Castenhofshäktet uppförts till Poliskammaren. — Jansson nekade alldeles att hafva af Snygg mottagit någon sedel, men erkände att Snygg anmodat honom om vexlingen, och äfven visat honom en sedel, hvilken Jansson icke velat vexla. — Jansson kunde, emot sitt nekande, icke öfvertygas att hafva mottagit se— deln, men. då han erkänt, att han sett Snygg innehafva en sådan sedel, utan att han sedermera, på sätt som vederbordt, anmäla en sådan omständighet för sitt befäl, ansåg Rätten honom hafva gjort sig skyldig till extrajudiciel bestraffning., hvarfore han skulle till chefens för Militär-korpsen behandling öfverlemnas. — Ett mål emellan Tapetseraren A. G. Lundgren och Snickaren Johan Udby, blef äfven afgjordt. En dag i sistl. Maj månad gar Udby å Norrbro och får der se Lundgren, hvilken för en skuld till Udby, blifvit af denne bysatt. Då Udby, som icke gilvit Lundgren tillstånd att vistas på fri fot, icke eller kunde varseblifva att Lundgren medhade någon bevakning, går han till denne och begär upplysning öfver förhållandet. — Ett samtal uppstår, hvarunder Udby tillsäger Lundgren, att åtfölja honom först till Poliskammaren, hvilket af Lundgren godvilligt efterkommes, samt, då Udby, på sin begäran, derstädes icke ,kunde erhålla någon handräckning för Lundgrens återföfande till gäldstufvan, äfven förklarar Lundgren, att han måste gå med till Slottskansliet. Lundgren och Edby följas beskedligt dit, och sedan Udby anmodat exsecutions-betjenten Widlund, hvilken träffades i Slottskansliet, att medfölja honom och Lundsren, begåfvo sig alla tre till gäldstufvan, der Lundsren blef mottagen. — Nu stämde Lundgren Udby till Norra förstadens Vestra Kämners-Rätt, och yrkar ansvar å honom för brutet edsöre. Många vittnen afhöras och då Lundgren icke ens uppgifvit att Udby å honom brukat minsta våld, utan Lundgren på hans tillsägelse godwiligt medlöljt, kunde Udby ;j fällas till ansvar för: sitt förhållande inom Nordvestra Kämners-Rättems domsområde; men i afseende vå hvad som af åtalade händelser derutom sig tilllragit, hänsköts målet först till Stadens Kämnerslätt. — Vid den undersökning som, der hållits, har ngen omständighet till Udbys fällande till ansvar orekommit, hvarföre resultatet, i afseende på hvåd om passerat inom Stadens Kämners-Rätts jurisliction, der blef enahanda, och då målet afsåg en fven å Södermalm fortsatt handling, som enligt anivelsen vore af egenskap att målet komme att unlerställas Hof-Rätts pröfning, kommer ransakningen ridare att vandra till Södra Kämners-Rätten. a EE Re KA AK AL MO