Aftonbladet – 17 december 1836, sida 2

åstadkomna befastning, samt på krigsmaktens storlek ech beskaffenhet. Det är cen hufvudgrundsats i hvarje lands försvarssystem, att det konstiga försvarssystemet allud måste byggas på och uppföras i öfverensstämmelse med det mnatuiliga försvarssystemet. Ett lands förszrarsstyrka består således af de fyra hufvudbeståndsdelarne; landets naturliga försvarsmedel, nationens storlek, landetsaf konsten danade betästningssystem samt krigsmakten till lands och vatten. Ett lands offensiva kraft utgöres deremet blott af det ena bland de nyssnämnde hufvudelementerne: krigsmakten. Derföre kan ett land med en litea krigsmakt, men der de trenne anda dsfensiva elementerna bilda någon betydiig motvigt, mycket väl, såsom vi också otta sett, i militäriskt bämseende hålla sig i jemnvigt med ett land, som har en vida större krigsmakt. Detta är, såsom vi förut visat, i synnerhet händelsen när den militära jemnvigtspunkten emellan tvänne länder ligger på hafvet. Slutligen kunde man välockså till ett lands materiella militärkrafter räkna nationalrikedomen, så vidt denna, förmedelst subsidiesystemet, förmår att kasta någon betydlig vigt i krigets vågskål. De immaterielia militärkrafter, som ligga i en utomordeutlig härförare, en hög grad af vetenskaplig upplysning, en lånvg erfarenhet, naiuilig tapperhet eller en ögonblicklig entusiasm, äre oberäkneliga; men historien lärer: att när dessa immateriella krafter blifva samlade i vågou högre grad, så upplefver menni-ko-läget sådana vidunderliga verkningar deraf, som dem wi sett i Alexander den Stores, Julii Cessrs, Carl den Stores, Gustaf Adolfs, Fredrik den Stores och Napoleons perioder. 32) Den Skandinaviska hslfön omgifves till en dl af en skärgård, d. v. s af en krigsskådeplats, som utgör ett mellanting af fast land och öppet haf. Derföre miste d:n Skandiraviska sjömakten indelas i tvenne hufvuddelar : stora flottan och skärgårdsflottan. När den sednare blifver inrättad sådan dena bör va:a, då utgör den, liksom krigsteatern för d.nsamma, ett amfibium, eller en mellanmakt emellan landt och sjörvakten. Vi förmoda att skärgårdsflotten kan, formedelst snvärdande af åv. kraften, vinna en fullkomhghet, som den ännu saknar. 33) Hvad en af enthusiasm lifvad nationalbeväring förmår uträtta, derpå bar kiiget i Tyrelen 1809 och på Pyreneiska hatfön, från 1808 till 1814, gifvit de mest öfvertygande bevis. En allestädes närvarande npationalbeväriog är fruktansvärd, när den ledes med insigt, handlar med list och mod, och understödjes af ett skogrikt bergsland. Åt hvar ech en, sem betviflar detia försvarsmedels vigt i bergländer, rekomm:ndera vi att studera kriget på Pyreneiska halfom från 1808 vill 1814, ech ännu mera d:t västan vidunderliga kriget i Tyrolen 18069. Ivtet berglard bör derföre underlå:a, att upptaga en väl organiserad nationalbesäring i sitt förSvarssystem. 34) Alla bergländer måste befäsias efter ett eget system. Så fivna vi äfven förhållandet vera i Alpländerne: Schwzwuz, Tysolen, Salzburg och Kärnthen. De inre befastoingarne f dessa Alpländers buvudpass kallas C!ausser. Dessa Clausser hestå af byggnader, g-nom hvilka den väg man vill spärra, går genom ett hvalf. Der det behötves, äre dessa massiva försvarsbyggr ader förenade med oödfve: stigeliga ställen af sidobergen förmedelst linier. I de ofvannämnde liändesne finnas många sådana Clausser. Deras nytta är ögonskenligDet Mon:talemberska hefastningssystemet gör det möjligt, att åt dessa passb fäsivingar gifva en grad af styrka och fullkomlighet, sem de ej kunde få efter de gamla befästningssystemen. 35) Dessa mekaniska bräcnsre äro en ny upp, fivning af en Fransysk cfficer, och skola ba stå i eu machin, som sätter en slup i rörelse. Ett sådamt fartyg förses med en helvetesmachin (se Gesch. der Kriegskunst, vor J. G. Hoyer 1 B., s. 358), hvilken antän des förmedelst en aldeles egen inrättning, 5 snart båten beröres af någon krepp: ar chinen exploderar på ögoi blicket, och man kan på intet sätt undvika den. (5e Politionhacn Jauenal 19 Kisa 195. Se 1122.)