En mängd tjufgods har nyligen blifvit träffadt hos en Skräddare vid namn Wickman vid Köpmangatan, som länge skall varit misstänkt såsom gömare af dylikt. Upptäckten har blifvit gjord till en del genom den namnkunnige kandelsbetjenten Dahlin, som, efter det en unpiformskappa blifvit stulen på en bal vid Österlånggatan, angifvit för stölden en arbetare hos Wickman, vid namn Johan Holmgren. Denne hade morgonen efter balen hemkommit med en uniformskappa, den han och Wickman genast satt sig att omarbeta, för att göra den oigenkännelig, men hvilket de låtit Dahlin se. Vid ytterligare visitation fanns ett guldur, stulet hos Stenhuggaren Hr Dubois, samt flera klädespersedlar, pantsatta hos en hustru Engselius, särgkläder, möbler, stulna från en obekant resande, från en Mamsell Doflner, från handelsbetjenten Malm, m. fl. Det bar likväl ej bättre till, än ett Dahlins tjenstaktighet bragte homom sjelf på all; ty Wickman angaf nu i sin tur Dahlin att nnehafva en rock. stulen från knifsmeden Ponsback, och som vore inlemnad vid Nytorset. Då visitation efier denna befalldes, upptod en kappspringning mellan Dablin och Poisbetjeningen till stället vid Nytorget; dit Dahin af alla krafter lopp för att taga undan rocen; han hade knappt hunnit ut med den på atan, förr än pelisbetjeningen var efter, då han läppte rocken. Det oaktadt ansågo polisbetjenerne sig icke våga arrestera Dablin, utan kalade honom till polisen, der kan dock sedar cke afhörts.