Aftonbladet – 12 december 1836, sida 2

— 5 kanoners origs 40 VUDV — — 14 ra 230;:000---: Förlusten af bela flottan, som bestod af 18 limeskepp (af 96, 84, 74 och 64 kanoner), af 13 fregatter (af Aå, 36, 28, 24 och 20 kanoner), af 6 briggar (från 18 till 12 Kanorer); af 11 kånonslupar med 2, och 14 med en känon, uppskattas tull ett värde af 4,756 000 R:ar eller 3 804,800 silfverspe cier. Dessa priser hafta väl nu stigit några procent, men myeket tro vi döck knappt att de afvika. Om vi nu aktaga att dessa pri: ser, på några procent när, äro någorlunda rigtiga, och att Norge, såsom ofvanföre blifvit nämdt, skulle Hvärt 4:de år bygga eit 7åkaronskepp 2 Hvart Siteår en fregatt å 36 kanoner; så komme årligå utgifter I härtill att Belöpa äg till :49,360; elle; om man inbegriper i räkvingen en då! småskepp; måhända .60,000 silfverspecier Om I året. Denna ätgift kan aldrig blifva någonting . afskräckande for. Norges fivanser, när riket får behålla låga och fred, och näringar och: håndel börja att allt mer och mer blomstra. Det blefve deremot kånske mera betungande för nationen,. att inrätta och befästa etablissementer för, Norges nya sjö makt. Men det. förhåller sig med ett.ny upprättadt rike, som med en nyss etablerad familj, att -den första uppsättningen är .den kostsammaste, : Hliksom den äfven är. den mest tryckande; när den inträffar i en, svår och näringslös tid. Men säkerheten förfden Skandinaviska halföns sjelfständighet och of hängighet, samt dess betryggande för; ett landtkrig, kunna knappast betalas för. dyrt, med de summör, som ett. tillräckligt sjöförsvar: komme ått kosta de båda nationerna; Huru det Norska Storthinget och den:Syenska Riksdigen tänker i detta hänseeride, är, ännu obekant; huru det Storbritanniska parlamentet tänkt och Kandlat i detta fall, lig ger, jemte de störa följderne deraf, inför hela verldens ögon. 6) vi vilja här anföra ett högst värkvärdigt historiskt exempal, som — bestyrker vårt; yt: trande i detta ämne. Under kriget mellan; Bysslaed och Porten; och mellån Porten och Österrike, från 1787 till 1792) oroade Rysslands krigslycka mot Turkarne alla de makter, som antingen voro eller ansågo sig vara upprätthållare af det Eöröpeiska jemn.vigtssystemet. Dertill räknade sig England och Preussen på den tiden, Den 31 Jan. 1790 slöt Preussen ett förbund med Porten, hvari den förstnämnde makten utfäster sig att förklara Ryssland och Österrike Krig den påföljande våren. Underhahdlingarne i Reichenbach och freden i Szistowa emellan Österrike och Turkiet förekommo ett fredsbrott emellan Preussen och Österrike; men då kejsarinnan Catharina II hade fått fred med Sverige d. 14 Aug. 1790, blef hon mindre hågad än Osterrike, att underkasta sig de medlande makternes . diktåtersbud. Preussen förstärkte nu den arme, som var uppställd emot Ryssland, och England lofvade Preussen: att skicka en flotta till Östersjön, och en till Svarta hafvet... Men oppositionen i parlamentet, sem, antipgen icke ville, icke kunde fatta ministörens militära planer, blef omsider så öfvermäklig, att Pitt måste gifva efter, och låta aftackla. den redan utrustade flottan. Derpå nedstärmde både Ryssland och Preussen sima ömsesidiga fordringar, och freden i Jassy emellan Ryssland och Pertenr slöts dem 9 Juni 1792. Man ser af detta historiska factwm, att en främmande stat icke allfid kan våga lita på Storbritanniens maritima hjelp, ej ens em den. har ministerens försäkran derom; ty då Parlamentet rår om pungen, så har detta sednare alltid en hufvudröst i afseende på alla ministeriella löften, hvilkas uppfsllande beror på penningeutgifter. 7) Man känner huru mycket Konungen af Preussen, Fredrik den Store, i sjuåriga kriget behöfde och sträfvade efter , att få en Engelsk flotta till understöd emot Ryssland och Östersjön, och att Lerd Öhatham, ehuru gerna han än uppfyllde Konungens önskRingar, dock. icke förmådde uppfylla denna. Konungens egoa ord härom äro följande : Dessutem vore subsidier den enda hjelp, som kunde erhållas från England; ty der hade åtskilliga gånger afslagit begäran em afBETA. BORG pr al am gold Aff aka DN FÄR