Aftonbladet – 7 december 1836, sida 3

Af trycket haratkom ni: : JULHELGEN. — Af F. A. KRUMMACHER Ofversätta, af G. G. INGELMAN Priset: häft. i kulört, tryckt omslag, 40 sk. bkc I Allsvän Eklesiastisk Tidn. N:o 2 Jäses följan de omdöme om denna religiösa skrift: Man klaga öfver religlositetsns förfell. Denna klagan är gam mal; den genomgår alla Krisina kyrkans tidehvarf den utgår från medvetaeget om ofullkomligheten a det närvarande och från längtan efter ett kom mande hattra. Till hvad grad är denna klaga: grundad? Hvilka äro orsakerna till det förhållande bvaröfver man klagar? Hvilka äro medlen att af hjelpa detta onda? Mycket beror på det svar, mai gifver på dessa och dylika frågor. De äro de vig Ligaste ämnen för ett allvatiigt eftersiknande. Hu ru de än må besvaras, torde dock svårligen kunn nekas, att på vården af rel;giositeten inom farailjs och i det enskilda lifvet beror det mesta, om ick allt. Familjen är den första och vigtigaste plant skola för Guds rike på jorden, Den fö:sta under. visningen, den husliga andaklen, fromma föräldrar föresyn äro de vigtigaste medlen att bos dest upp: vexande slägtet uppväcka och bibehålla en sant Gudsfruktan eller en kristlig tro och kärlek, dess: de exde rätta förenirgsbanden iaom familjen oc kyrkan, således ock inom staten. Man kan derför säga, att incm familjen beiedes kyrkans framtid Hvar och en som alivarligt nitälskar för uppväc kandet af en högre religiositet inom kyrkan, måst: derföre ock anse npplifvandet af det religiösa lifye inom familjer vara öfver allt vigtigt. Men hur skall detta iif återställas och vidare utsildas? Med len kumna vara mängahanda; kamske verkar doci härvid exemplet starkast af alla; och då dem ädl författares i här anmälda skrift införer läsaren eu tamiljkrets, hvarest sann tro, kristlig kärlel och huslig andakt äro rådande, terde väl, i följe af det heligas underbart dragande kraft, hos män gen uppstå dea önskan att ega en dylik fawiljkret och desföre att bilda en sådan. I detta aiseend kaa deama lilla skrift verka mycket godt, och ä; rätt mycact at den att lara. Den ar både för de religiösa samfundslifvct väckande ech religiöst un dervisande. Ozsgeutligt har den erhållit benämain gen: Julbelgeuv, då bar egeniliger exdast är fråg om Advenutstiden, hvarfore den ock slutar me Gudstjsnsten om Juldagen. Betraktas edenua skrif såsom en förberedeise till Julheigen, så lex Bar den föga Otrigt all önska Deu iocförer läsa ren i cn fom arrendato:s familj, der man snar bitr hemmastadd uvch känner sig väl till mods Med enkla, mes betydelsefulla, husliga tilidragelse inom familjen omvexla berättelser och sanger. Be rättelserna ionevål:a en liten religionshistoria til Christi ankomst, hvarjemte ock ätskilliga härmed sammanbang ståend: bibliska grundbegrepp enkel och trätfande förklaras. Så-germa utmärka sig äf venledes för enkelhet och andas tillik. ea iouer: lighet och bjertlighet, som är dewna furfattare egen Det hela är ea religiös idyll, der hvarje drag i der emkla berättelsen eger betydelse för det andelig: lifvet. — Otversättningen är gjord med omsurt och skicklighet.