Aftonbladet – 7 december 1836, sida 1

n (löst anfall på staden, och att den redsn kunde njanses för så godt som räddad, emedan Espartero den 18 anländt till Portugalete, en liten -Istad vid hafskusten, ungefär 2 Svenska mil från Bilbao. Sanningen skall väl emedlertid innan kort uppdagas. Från Mancha berättas, att ett , I Carlistiskt band af 400 man, under Peco och Terceiro intagit den vigtiga staden Valdepennas , och der föröfvat många excesser, A De konstitutionelle autoriteterne i provinsen r I Logronno, provincial-deputationen och beväIrings-kemmissionen, hafva till Cuvrtes inlemnat t) följande karakterisuska petition: Vi bedja om I tillåtelse av. få föreställa församlingen, huru det , licke allenast skulle vara ändawålsenligt, utam 2 Jälfven nödvändigt och oundvikligt, stt en depurItation, vald inom sjelfva national-representationens sköte, begaf sig til! hofven i Twllerierna och St. James, tiör stt der i nationers namn, 1 mensklighetens och alla för henre gemensamma intressens ramp, med all den energi, som tilihör Spanska karakteren, understödja de flåtgärder, som vore i stånd att göra ett slut på det förhärjande kriget. Ett sådsnt beslut skulle med tacksamhet enottages af hela Spanien och välsigvas af alla folk.? Tidningarne omtala ännu icke, hvad omdöme denna petition föranledt hos Cortes; men det officiciela bladet, som meddelar henne, innehåller, i arledning I deraf, cn längre artikel, hvari det söker vederlägga de af illasinnade utspridda ryktena, att England och Frankrike ärnade taga sin haud från Spanien. I Cortess sessioner har den långsamhet , hvarmed kriget fördes, föranledt flera häf.iga debaiter. Herr Domenech hade y:kat, att regeringen borde föreligga alla dokumenter , som kuade upplysa Rodils förfarande, sedan han lemmade Madrid, i synnerhet, rörande Almadens eröfring , och anmärkte dervid ibland avnat ett Narvaez af Bodil erhållit erdres att marsckea, mena af regeringen att vande om. Krigsministern ursäktade sig med, att dessa order vore af samma deg, och ej haft för afsigt att upphäfva hvarandra. Man talade vid denna diskusion, äfven em Narvaezs afsästnirg , hvilken general således äfven tycktes ha förlora: wet förtroende, han nyss egde. Konselj-presidenien svarade , att denna alldeles icke ver afgjord ; men då krigsministern hviskat hoxom något i tillade hen , att generalen för någon tid sedan bedt, att få draga sig undan will Grenada. Hörmed syntes man ganska missnöjd på åhörare-tribunersa och presidenten måste heia, att låta utvisa åhörarna , om de ej förböllo sig stilla. Herr Arguelles sökte försvara ministrarne och framställa Domennehbs förslag såsom onyttigt och farligt. Icke desto mindre antogs det, ehuru inrikes miristern försäkrade, att regeringen arbetade 20 timmar om dagen. Ministrarpe måste lofva, att inom den kortaste möjliga tid ferelägga de begärta dokumenterna, Några oroligheter tyckas ha hotat, att utbrista i Madud; men hvilka man lyckats ai förekomma. Måhända var delta anledningen till den hemliga session, som Cortes höllo den 13:de, och hvar de föreslogo röljasde undaniagslagar: 1) Kammaren anmodas förklara , att deputerade kunna väljas till minisirar, utan att derföre förlora sina befattningar såsom represexianter; 2) Emedan detta lead befiuner sig i en sådan ställning , som konstitutionens 308 artikel utmärker , anmodas kammaren, att dispensera styrelsen rån iaktiaggsnde af lagliga formaliteter vid hb: otislingars arresierande , och att berättiga henne, att aflägsna från hufvudstaden och skicka till närmaste öar , sådana personer, hvilkas närvero hota statens säkerhet; 3) Cories aumodas , att taga i öfvervagaude tryckpressens mi-sbruk , och för sådant ävdamål stifta en lag, som förenar frihetens intre:se med den allmänna ordningen. Dessa lagforsleg skulle innan kort läsas för andra gångesa. Vid samma ullfälle berättade ministrärne, att Escalante, deputerad från Malaga blifvit på Kongl. befallning arresterad i Carihagena. — Vid em fråga , om allmänna undervismingsärendernay, gjorde Garcia Blanco en motion om grauskning af den uppfostringsplan , som följdes för den unga Drottuiag Isabella, emedan, som han sade, hennes guvernör icke vore fri för viskeppelse, och pelstset icke fritt för Jesuiter; men der sådana funnos, der kunde Jesu religion icke läras enligt sin gudomlige stiftares anda. Lagen, rörande Drotining Christinas utvämnande till regentinna, under sin dotters minderårighet , har nu erhållit tredje läsningen , och