Aftonbladet – 7 december 1836, sida 1

SA NC GA HA: ÄT, fee er nr Aa mare, N. U. MÖLLSA, Mekanikus TANIA VAR 07 DPS TER DROTT EARL TFRERTAVE ARSA STOCKHOLM den 7 December UK De ntländska posterna ankomtmo 1 går på e. m, med tidreingar från Peris af d. 24, från London af d. 25, samt från Hamburg af d. 29 November. Frankrike. . Då le ministere impitoyable? icke har nåtigon nåd för Aprilfångar och annat liberalt ; i pack, sträcker sig dock naturligtvis strängheten Jen de stackars beskedliga menaniskor. som a! Itillgifvenhet för absolutismen velat öfverände:; kasta sitt lands grundlagar och, då detta icke . med undergilvenhet emotiogs af alla medborgaIre, försökt öfvertyga dem med bajovnetter och carteche-skott. Man har länge förutsett, att Jexmivistrarne skulle blifva nådigt behandlade, Iså snart man vågade visa sina sympathier. I Chantrlauze och Peyronnet hafva, som man Ivet, redan någon tid varit försatta i en sorts frihet och få vistas på sina gods. Nu har äfven sjelfve Polignac blifvit frigifven från Ham och hans politiska dädsdom förvandlad i 20 lårs landsflykt, hvilken väl näppeligen kan kalIlas ett straff, då P. tvllbragt sin mesta vd i England och är gift wwed en Engelska, likasom han varit gilt med en Skotiska förut. Pen siste ef Ham-fåvgarne, Guernon Ranwville, bar jafven sluppit ut och får på sitt hedersord , vistas på sin egendom Raunville. Hens, äfvensom Chautelauzes och Peyroonets, fullkomliga g väntas oförtöfvadt. — Det skulle tll och iwed icke vara förvånande att se dem åter jukallade i rådkammaren. Å avdra sidan visas, lsåsom sagdt är, ingen barmbertighet emot andra, som åfveu velat störta sit lands författning, men råkat vända 3ig på orätt sida, nemiligev dex Nberala. — Sålunda her hustrun till len af Bayonne-April delinqvesierns, Madame !Baunae, bifvit arresterad, såsom angifven ait i hafva velat befria sin man. Den andra nyheieu för dagen är, att Ludvig g S I om bord 3opaparie, som i Lorient redan å fregatten Andromeda blifvit, till följe af en Jaga Ira. åter förd i le 1 ch satt i fäupiegraf-orcre, ater ijörd 1 land och Salt I fau else. Anledningen härtill förklaras olika; somliga påstå, att regeringen anydt hans mor, I hertiginnsn af Su Lev, at hon rätt kande följa i med sin Hr son till Amerika. Andre vilja U 1 in ip I It I j veta, alt regeringen intercederst hos Påven om nåd för Lucien E:s son, scm såldes kunde Imed sin kusin få göra resan. Andre åter påIstå, att Ludvig B:s vittresmål vore behöfligt i Strasburgska rättegången. Detta torde vara (sanningen närmast, då deremot en fjerde mening jär föga sannohk, rvemligen att regeringen ändtligen kommit till bisimning och fuvnit olagiigI heten af sitt förfarande med delinqventen, samt I nödvändigheten att tala Freed kamrarna om saken. Ludvig Bonaparte skall hafva till regeringen skrifvit ewt bref, deri han talar iör sina medbrottsliga, dem han såger sig hafva förledt. Han tror sig kuena påräkna bönhörelse, då han villigt underkastat sig de med houom vidtagne åtgärder, och öfvergifvit sim första föresats att protestera deremot. Hans mor skall icke hafva vetat om. hans afhbemtniag till Paris, förrän han redar var på vägen till Lorient. Hon hade blifvit tillsagd att lemna Frankrike och låg sjuk. (Denna notis är äldre än det redan meddelta ryktet om hennes bortskickning i sällskap med sonen). Man ansåg Carl X:s död icka böra komma att göra synnerligt upseende i Paris. Men man