Aftonbladet – 6 december 1836, sida 1

Presidenten Billberghs afsked från Tullverket, ijsom för några dagar sedan berättades i ett ani nat blad. Imedlertid lärer detsamma icke vara , jnågon tvifvel underkastadt. ——SKKKESEc-cATALET MOT Er SJETTE I AFTONBLADET. f Å Den i åtslet mot Aftonbladet tillförordna !e Aktors;, StadsFiskalen Hr AdvokatFiskal Eredholms, i går till KaämnersRätten sflemmade anImärkningsmemorial emot bladets ansvarige utgifvare meddelas här nedan. De åsigter och tankar, åklagsremagien der framställt angående politiska omdömen i allmänhet, äro verklicen så märkliga, att memorialet troligen skall läsas med mera intresse än de flesta dylika, :rätte-, ;gångshandlingar. Vi utelemna nu alla reflexioner, då det svaromål, som kemmer att afgifvas domstolen, i alla fall skall blifva infördt i bladet... Memorialet lyder sålunda: (Cell tockholm Stads Högtärade Kämvt a Kl: ners-Bätt. cb tå Till följe af Höglofl. JustitieK:nslers-Embhetets utfardade förordnande, åligger mig nu att sedan stämning å Utgifvaren af den här i bufvudstaden utkommande tidningen Det Sjette Aftonbladet blifvit i vanlig ordiing begärd och erhållen, inför Högtärade Kämnarsrätten när mare utveckia moltiverra för det, på grund af Tryckfrihetsförordningens 3 fS.och 9 Mom., förordnade åtal emot den uti N:o 36 af nyssbemälda blad, för Thersdagen deux 10 dennes, införde artikel, under rubrik. Den demokratiska principen i Italien. Fuligörandet af derna pligt blir lätt, i samma mån som den ifrågavande artikelns almänna syftning visar sig stå i öppen och påteglig strid mot det åberopade lagrummet, scmt flere förekommande yttranden och omdömen derjemte framstå så bestämda, att om deras betydelse och föremål intet tvifvelsmål larer kunna uppstå, oeh således icke eller om lagrummets serskilda tillämplighet på hvart och ett af dessa uttryck, taget för sig. Den korta granskning af artikeins innehåll , som jag nu kommer att företaga, skall blott bekräfta och närmare atreda ett omdöme, som af hvarje oförvilladt sinne säkerligen skulle sjelfmant fällas vid första genomläsbingen, Efter ett kort, men destomera pathetiskt loftal ölver Spaniens nuvarande belägerhet, framställd såsom högst önskansvärd och ledandecadast till en framtid af ära och ftrihet, — möter man snart artikelns tvänne egentliga utgångspunkter, beståerde, — dels wi det ssäat och rigtigt bemärkta historiska factum af ett sig hitintills visande närmare samband af föredöome och efterföljd, emellan Spaniens och Italiens revolutiozära företeelser, — dels ock uti en målning sf det sistnämnda lamdets märvarande tillstånd, nog anmärkningsvärd, för att här ordagrannt böra upprepas: Det är i sanning tid, — säges det — att fribeten visyr sig, för att återgifva lifvet åt denna döende nation. Bregt ull ytterligheten af förtryck, hka förslafvadt, lika sönderslitet , ika olyckligt som Irland, utsn styrelse och utan lagar, plundradt, härjadt, träffadt i sitt innesta, 5tsom siaa ädlaste söners mördande eller lanatörvisnirg, trampadt under fötterna utan nåd och misskund, tyckes Italien hafva konwmit till gränsen af olyckor och nesa; det väutar kwävöjande, att! Gud skell skicka det ett folk , eller n man, som befriar det. Folket har uteblif rit; månne mannen skall visa sig? — Vid lenna andra utgångspunkt nödgas jag ett ÖögoLblick uppehålla mig, för att tillse, huruvida de Iyss anförde uttrycken kunna stå tillsammans nedJ:de Momentet, 3:dje af Tryckfrihetsörordningen. — Leuna utmärker såsom missuk af tryckfriheten: Smädliga och förgriplia, eller till osämja med främmande makter yftande omdömen och yttranden om samtida atiorer eller stater, med hvilka riket är i redligt förhållande, om deras varande Öfyerjet, regering och regeringssätt,! höge embets