Aftonbladet – 3 december 1836, sida 1

op Isionens första princip, men icke dess sedermenjra föreslagna grunder, och att hon biföll åtgären Iden, dock med det vilkor, att den modifieratejdes. Denna åsigt blef äfven den segrande, ty aI kommissionens förslag om dödsstraff för alla rj Carlister förkastades med 72 röster mot 37, 1, hvarigerom kommissionen sålunda har frihet, in jatt föreslå grader 1 straffbestämmelserna. i r, Man öfvergick nu till de öfriga punkterna i ig Iden instruktion, krigs-kommissionen föreslagit för n I Lagstiftningskommissionen: 2) i hvarje provincial hufvudstad skall en domstol inrättas, å lsom uteslutande har att befatta sig med dylika a järender. Derna punkt antogs, med uteslutande af ett tillägg deri, enligt hvilket domstolens , medlemmar skulle utnämrvas af beväpnings-juntitan. 3) Alla rättegångs-formaliteter förkortas, diså att en process ej får räcka längre än 14 da7. Igår. Dröjer hon öfver denna tid, så är domstolen ansvarig derföre, och bör underrätta regeringen om uppskofvets orsaker. Äfven detta nlactogs. 4) Utslagen böra genast verkställas, pj utan medgifvaude af de vanliga rättegångsfora merna af besvärs anförande och nåd-ansökning aj Här behöll likval den mildare åsigten öfverbana den. Punkten förkastades, och de närmare föe reskrifternas utarbetande öfverlemnades åt lag(kommissionen. Å Genom denna cdebait hafva partierna inom ,! Cortes framstått i nigon större bestämdhet. Det moderatare har,tydlig majoritet för sig, och 1i spetsen för detsamma stå Hrr Gonzales, Ina Ifante och Seoane samt ministrarne, så ofta de gjadmitteras. Den mera revolutionära minoritea jten ledes deremot; af Olozaga och Caballero, . I båda ledamöter af krigskommissionen. 1 Författnings kommissionen upläste den 9 a sin berättelse, och föreslog följande: 1) Hvarje ; förslag om en reform i konstitutionen, bör unra I derstödjas af minst 20 deputerade, 2) Ett såil dant bör uppläsas i tre serskilda sessioner, och ;13) bör det hafva för sig eo absolut majoriiet. Ja Regeringen har förelagt en lag om erkändei af de Syd-Arzerikanska staternas sjelfständighet, och följaktbgen ett fredsslut med dem. ti — En ganska karakteristisk petition har blifvit aflemnad till Cortes, nemhgen att de Spanska generalerne skulle åläggas, att i sina rapporter afhålla sig från allt skryt och alla granna fraser samt helt enkelt inskränka sig till en kort berättelse om sjelfva fakta. Denna petition: är undertecknad af invånarena i sådsna städer (i Andalusien, som Gomezez plundrat, sedan Alaix I skrifvit till Granadas General-kapten: aldrig mer skail rebellernas fot befläcka Audalusiens isköna jord. I Detta är också i sanning det minsta, det lvåldförda och misshandlade folket kan begära. Långt ifrån nemligen att se något slut på sitt lidande, tyckes detta bota med en förlängning lutaa gräns. Rodil har ännu icke apphunnit Gomez, och skyller på afståndet från Alaixs I division, hvarigenom hans flank var blowtad, sarut klagar öfver brist på skor för både manskap och hästar, proviant och penningar, ävensom på sina svikna förhoppningar om Estramaduras innevånares Ifrihetsnit, emedan natioualgardet i Truxillo och Guadalupe, vid insurgeuternas! annalkande, upplöst sig sjelft, hvarigenom han stod isolerad med sin gardesdivision, utan allt understöd af lokal authoriteierna, omgifven af fiendtliga guerillor och afskuren från alla förbindelser. Sjelfva den fransyska Journal des Decbats måste likval medgitva, att allt detta är tomma undflykter, att Gomez helt makligt tågat omkring i Previnsen Caceres, uppehållit sig i 5 dagar på vägen emellan städerea Caceres och Truzxillo , samt att det följaktligen var tydligt, att Rodil alldeles icke wille hinsa honom, helst han hade under sitt befäl en ganska stark division , som väl kunde mäta sig med fienden, och från Madrid fitt sig tillsända 11,000 par skor. Nu står han på långt afstånd från rebellen, Ålaix eit stycke från honom, och Narvaez, som säges skola aflösa den sistnämnde i befälet, har ännu icke hunnit fram, hvarigenom Gomez har de: önskligasie tl fälle att gå hvart han behagar, och har sålunda kunnat gifva anledning till de mest motsägande uppgifter , hvaraf den ena påstår, att han närmade sig till Portugisiska gränsen, och den andra, att han ställde sin march till Sivilla och den tredje till Cordova. Äfven från andra ställen af krigstheatern, äro