sann talang, att icke inse, att det, må hända många af publiken omedvetet, tillika var en Thyllning åt den odödlige Schiller. Musiken borde man höra flera gånger, för att bedöma, helst dess utförande erbjöd svårigheter, som vår skickliga orchester icke på alla ställen förmådde helt och hållet besegra. Första kören och melodramen syntes oss vackra; ouverturen och entreakterna förståmdigt utarbetade, men besvärade af detta slags torrhet, som i allmänhet tillhör Schneiders kompositioner. Öfver hvad men hos oss kallar uppsättning, det är den materiella, var ej att klaga. Några nya dekoratiener sågos väl icke till, utom Rheims domkyrkyrka, men denna var utmärkt vacker och hade endast det felet, att man måste bocka sig för att komma in genom kyrkedörren, äfvensom en Göthisk spetsbåge i början af fjerde akten. Kostymerna voro vackra, såsom vanligt, stundom väl granna, och krönings-processionen ganska anständig.