KOMMERSRADET BERGIUS och Näringsfriheten. Bland dem af KommersKollegii ledamöter, soi yttrade de svåraste betänkligheter mot närings friheten, intager Kommersrådet Bergius ett utmärkt rum. Hr Kommercerådet ifrar ej allenas mot tillåtelse for de flesta slöjder att bosätta sig på landet, emedan han tager för afgjordt, at de flesta fabriker och handtverk söka sin naturliga trefnad i städernas mera sammanträngda befolkding, utan äfven mot handtverks utöfvande utan aflagdt prof, för hvilket sednare Hr Kommersrådet utfunnit en kommitte i hvardera af städerna Stockholm, Götheborg, Norrköping, Gefle och Malmö. Men isynnerhet har ftågan om idkares och arbetares rättighet at! sjelfva. bestämma tiden för tjenstekontrakteri gifvit Hr Kommersrådet tillfälle att framlägga ett sådant prof på föreningen af förstånd, kunskaper, erfarenhet och fyndighet, att det gränsar till det otroliga. Efterföljande Hr Kommersrådet Bergii anförande må öfvertyga läsaren, att vårt omdöme ej ar öfverdrifvet: En invändning emot årseller halfårs-tjenstens införande i handtverkerierna har jag ej bort förbigå, att nemligen vissa yrken endast under en årstid äro i verksamhetj och under en annan ej kunna sysselsätta sina arbetare. Sådan inskränkning förekommer inom murare-, timmermans-, plåtslagareoch till någon del äfven målare-professionerna, hvilkas verksamhet egentligen tillhör sommartiden, samt körsnärer , som om vintern förnämligast finna sysselsättning. Utom det att dessa undantag synas för få, för att grundlägga ett ogillande af årstjenst såsom allmän grundsats for gesäller, så skulle en föreskrift kunna gifvas, som lemnade murareoch timmermans-gesäller företrädesvis — twillfälle att om vintern sysselsätta sig med gatulysningen och renhållningen, bitrade vid theatrar och and:a för vinternöjena beräknade inrättningar, sami inhemtande af kunskaper i architektur och meksnik, eller att ingå halfårstjenst hos bryggare, som då behöfra en starkare arbetspersonal. Måilaregesäller och lärlingar skulle kunna tillika begagnas i körsnärsyrket;j och för öfrigt använda sin ledighet till teckning i Akademien för de fria konsterna. Den, som besinnar, på hvilka svaga fötter gaturenhållnisgen och gatulysningen , men ånnu mera teater och vinternöjena befinna sig 1 större delen ef våra städer, der de, Gud bättre! oftast rent af saknas, kan icke utan gladaste förhoppning motse den dag, då de komma att öfvertagas af de konsterfarnas händer.