Aftonbladet – 29 november 1836, sida 1

Tredje Artikeln. Vi afbröto i den förra arikeln i lördagsbladet historien af de håndelser, hvilka varit vållande till spännicgen emellan de Norska Statsmekterna, vid Storthingets loyala handlingssätt, att med stor pluralitet åtaaga sig gäldandet al den anpart i Danmarks statsskuli, som Sverge genom freden i Kiel hade ö riagit, oaktadt icke eti ord hade blifvit förbehållet derom vid de underhandlingar, som g:uadlade föreningen, älvensom med att nämna, hurusom Norrmännen kort efter deita beslut fingo emoitaga de tio propositioaerna ifrån BPegeringen, hvilka gingo ut på att skaffa Regeringen det absoluta veto, att erhålla naturalisationsrätten, att kunna utan dom och ransakning afsäcta alla embetsmän, utom domare, att få tillsätta Storthisges President och vice President, att repres.ntationen skulle sammantrida i Juni, i stället för Februari, att. få sammankalla Storthinget: äfven i småstäderna m. m., hvarigenom hela den afvägnring mellan de Norska statsmakterna, som utgjorde grundvalen för regerigssättet, skulle förändras och Styrelsen erhålla en oberäknelig öfver vigt. ) Vid berättelsen om åtagandet sf riksskuldens betelning, anmärker förf. till skriften Om ett nytt Föreningsfördrag c., att Hans Maj:t Konungen likväl nådigst erbjöd, att, så länge betalningen häraf fortfer, Hans Maj:t Nådigst ville tilåta att 40,000 Specier af dess apanage och 20,000 af H. K. H. Kronprinsens skulle få användas till detta ändamål, frår den 1 Juli 1820, och bifogas dervid följande intressanta och upplysande not: Det är ej Författaren bekant, huruvids det nådiga erbjudandet antogs af Storthinget