Aftonbladet – 23 november 1836, sida 1

hvilka med omserg uppmuntras, följa de sköIsa konsternas fotspår. Budgeterne för år 1837 skola ofördröjligen blifva eder förelagda. Jag har det nöjet att kunna underrätta eder, att en betydande ned-Jsättning i den sväfvande skulden kommer att leder föreslås. Fastän sockeraccisen nästan icke mera inbringar någonting i skattkammaren , skola dock pålagorna, sådane de nu befinnas, Iräcka till för statens behef. Detta vittnar om våra finansers blomstrande tillstånd. J skolen icke förlora ur sigte, att tyngden af de lån, -om blifvit kontraherade för fortsättningen af jernvägarne och utvidgandet af de vanliga vägarne redan trycka skattkammaren så mycket de komma att göra det, utan att densamma ännu är i fullt åtnjutande af alla de fördelar, hvilka begagnuandet af dessa lån i en framtid skall medföra. Dessa lån hafva blifvit realiserade till en fördelaktig ku:s; det medel, som blifv t begagnadt för deras emission, har befästat nationalkrediten, derigenom, att det gjort Europa bekant med de hjelpmedel, öfver hvilka Belgien kan disponera, och visat hvilket förtroende det åtnjuter. Skatterna i allmänhet och grundskatten i synnerhet, hvilka numera äro skilda i billiga delar, utgå med den största regelbundenhet. VI hyse det grundade hopp, att freden ieke skall störas. Imellertid gjorde försigtigheten det till en pligt att icke glömma, att en nästgrän -. sande stat håller sin arm i en hotande ställning vid våra gränser. Så länge dessa omständigheter icke undergå förändring, äre vi nödsaksde att bibebålla ett militär-etablissement, som tryggar landets försvar. Truppernes årliga sammandragande bidrager till deras öfoing och till ged disciplin. Till vår stora tillfredsställelse hafva vi nyligen, genom erfarenheten, haft tillfälle öfvertyga oss om dessa goda följder. Vi äre försäkrade, att J beredvilligt skolen anslå de summor, som anses erforderliga för denna vigtiga gren af statstjensten. Det vore önskligt, att Kammaren under denna session antoge lagförslagen rörande militärskolorna och pensionerna. Mina Herrar! Landet har med deltagande följt edra arbeten; det har med tacksamhet fornummit hvarje nyttigt resultat, hvartill de ledt. Den session, som nu hörjar, kallar åter eder uppmärksamhet på altvarliga och vigtiga ämnen. Blott en enda tanka --jag är säker derpå — lifvar oss, blott en enda ärelystnad, den: att bereda fäderneslandets ära och välgång. För uppnåendet af detta mål kunnen J rakna på mina ståndaktiga ansträngningar, liksem jag förlitar mig på edert kraftiga understöd. Schweitz. Federalstyrelsens not till Hr Montebello, om hvilken vi nämnde i gårdagsbladet, är at följande lydelse: Till H. Ex. Hertigen af Montebello, ambassadör från H. Maj:t Fransmännens Konung hos Schweitziska Edsföroundet, i Bern, Schultheiss och Statsråd i kanton Bern, såsom Edsförbundets Vorort, hafva förelagt den urtima Landtdigen H. Ex. Hertigens af Montebello not af d. 27 Sept., och fått 1 uppdrag att på densamma afgifva följande svar: Frankrike och Schweitz se det goda förståndet, sådant det i sekler egt besiåud dem emeljan, stördt genom eit missförstånd. Det måste igga i båda staternas önskningar, att återställa de fordna förbållanderne. — Då en irring föranedt misshälligheten, så är en öppen förklaring medlet att undarrödja den, och att återställa de fordnaa förhållanderne mellan de båda länderna. . I noten af den: 27 September besvärar sig H. M. Fransmäpnens Konungs regering öfver Landtdagens förfarande i Conseilska saken. Innan Landtdagen, hvitken icke föran!edt denna sak, var i stånd att, i anledaing af densamma, söra mågen kommunikation, afbröts förhållandet mellan de båda länderna af Frensyska regerinsen. Schweitz beklagar så mycket mera deuna misshällighet, som det aldrig kunde vara dess afsigt, att i ringaste mån stora de vänliga förhållanden, som egde rum emellan detsamma och Frankrike. Den 19 Juh angaf Hertigen ef Montebello Conseil hos presiderarde kantonervs 2utoriteter , genom en ofl:ciell skrifvelse. Pcesiderande kantonen Äfverlemnadoe åt barndtdasen da altan