Aftonbladet – 22 november 1836, sida 3

SPANSKE EX-MINISTERN TORENO I PARIS. Den nya vändning til folkfrihet, sakerna tagit i Spanien, bar bragt en mängd rika och förnäma familjer till Frankrike. Mången kan väl förut hafva tvekat, om han skuile tillhöra Don Carlos eller Droitning Christina, men något skäl till eit så afgörande steg. som att lemna landet, var icke för handen. Konstitutionen af 1812 och insurrektionen i St. Ildefonso hafva verkat mäktigare, än hatet eller tiligifvenheten för endera af de partier, hvilka hitills stridt om öfverväldet i Spanien. Den nya styrelsen har, i likhet med hvad som skedde vid den forsta Fransyska revolutionen, tilgripit en åtgärd, som sxommer att hafva stora följder för Spaniens politiska pånyttfödelse, men i hvad fell som helst mäste hatva betydligt inflytande på de personers stallning, hvilka redan utvandrat eller hafva lust dertiil: nemligen den anbefalida sequestern på de utvandrades egendomar, hvilken lätteligen en vacker dag kan förvandla sig till en formlig försäljning deraf för statens räkning. Imeilertid hvimlar det af Spaniorer i Bayonne, Bordesux, Pau och andra städer i vestra Frankrike. I Paris skall vara emkring 6000. Till denna stora tillflyktsort för alla dem, som anförtrott sin farkost åt den politiska lyckans vexande vinder, her äfven Toreno begifvit sig. Den som slumpen vill gynna, kan möta honom tillsammans raed Don Manuel Godoy, fordom Fredsfursten kallad, och Isturiz, som nyss var styrande minister: en hel Spansk historia i tre afdeloingar, en vandrande trilogi af det mingskiftande drame, som så ofta börjades och aldrig tog slut i Spanien. Dyra minnen fista sig vid de båda första namnen, dyra, om icke genom kärlek och vördaad, likväl genom penningar och penningars värde. Godoy ken förtälja sin efterträdare Toreno, huruledes ingenting är obeständigere än en pearvenys lycka. Elan, fordom Carl IV:s och hans gemåls gunstning och derjemte lyckens, beherskande dem alla tre tyranniskt och efter sina nyeker, den mäktigaste och rikaste minister i verlden, med en förmögenhet, som Konungar afvundats hoiom), lefver nu i Paris stilla, undangömd, okänd, ;parsaret, jag hade så nära sagt, fattigt, ty hvad ir en ränta af 3000 francs, som Ludvig Filips idelmod unnar homom, då man tänker sig den österländska lyx, som fordom omstrålade hans boning 1 Åranjuez? Det säges att de snart räkrade öfverlefvorna af den stora förmögenheten, ned kvilken han, efter Julirevolutionen nedzate sig i Peris, på kort tid gått förlorade genom ans hustrus slöseri, i synnerhet genom hennes lyckliga spelsjuka. Det är icke att förvänta, att Poreno skulle taga varning af. detta exemvel, ehuru nmnyttigt det vore för honom, Man hade i början påstått, att Toreno icke kulle våga sig till Paris, emedaa hans beryktale räntekonversion der ruinerat så många meniskor, i synnerhet inom handtverksoch tjentehjonsklasserne. Man har irrat sig; Toreno är Paris, käck och vid godt med; ansedd, ty an är rik; med glädje upptagen i den nya a-: