Aftonbladet – 19 november 1836, sida 2

nttryck : Tilläfventyrs tror läsaren att jag anser mig berättigad. att ljuga. 24:0 Noter och kommentarier till de i N:o 93 af Afiontidningen införda upplysningarii afskende på den nationella planen att i tidens längd bilda tillräckliga fonder för våra läroverk, publika biblioteker samt vetenskapliga resor, såsom i Vorge (2?) och andra civiliserade länder.? Dessa noter och kommentarier angå 1:0o Författaren, 2:0 Författaren och 3:o Författaren. För att framlägga något specifikt känremärke ,. samt för att derigenom tillika, i händelse af kafveri vid handlingarnes öfversindande, hafva för häfdatecknarn räddat de dyrbaraste, allt hittills okända tilldragelserna ur Författarens händelserika lefnad, meddela vi följande anteckningar. Allt ifrån 1803 till 1811, åt Förf. — icke under iend, utan med tjugofyra helt friska tänder. Orsaken härtill var att Förf, åt — sällan. Om Författaren varit 1 Upsala eller Stockholm, så har ban varit det i sömnen, på samma sätt som om blåkulla-farderna berättades, Författaren har aldrig varit högre upp i Sverige än i Hallaryds kyrka. Förf. studerade under sin ungdomstid i kallrum, notabene icke höst-terminen år 1808. Tornväktaren i Lund si.tnämnde år hetie Kehlers Nils (var. lect. Kehlens Nils, Kehles Nils.) Denne Keblens Nils kallade på Förf. hvarje morgon kl. 3; dervid kom han (Nils) att vårdslösa med elden, och deraf timade ett uppträde, som torde äga någon historisk märkvärdighet (måhända den rysligt tillämrade eldsvådan, kvarom traditionen i Lunds torn ännu säges förmäla.) Författaren anser sig sjelf vara ett exempel på att lärdomen ej mycket gynnas i Sverige -(ett märkvärdigt missöde för en man, som i ungdomen undfått en så hög kallelse). Såsom ett drag af målande humor må anmärkas, att Förf. i-denna skrift för det abstrakta begreppet idioter, substitaerat det mera konkreta begreppet vederbörande. 25:o Vederläggning af deras opinion, som förmena att em historisk kritisk revy af lagskipningen bör icke angå Högsta Domstolen, utan de underordnade Domstolarnes lagskipningssätt. där får man korteligen veta, för det första, att näst Guds ord verkar den stygga ponningen mest, för det andra, — ingenting 26:0 Slu påståenden i afeeende på den nya aristokratiens upphjelpsnde, såvida lätt att specificera, att den med lika förmån läses från slutet till början, som från början till slutet; men då detta inträffat med flera af Förf:s nu uppräknade skrifter, må till en början nämnas att Förf. i denna skrift sträfvar ait bli baron, nemligen såsom en följd af adelns upphjelpande, ealigt dsigter, som befinnas tydligen icke vara ironiska, utan grundade på en sann åsigt af adelskapets ide, i förhållande till Sveriges ställning. Dessa åsigter utvecklas i 7 distinkta punkter, och invecklas i minst 7 andra. 1.0 borde båda statsmakterna slå sig ihop för att upphöja (honni soit gui mal y pense) alla simpla adliga. ätter, scm äro frejdade i Sv. histories8 lysande tidehvarf, i Grefligt eller Baronligt stånd. 2:o Böra likaledes alla de simpla adiiga ätter, som äro gamla, men icke frejdade 1 historien upphöjas till baronligt stånd, ty de måste vara mycket vanlottade om de ej skola kunna gfta sig till lycka. 3:o Alla nya adliga äiter , som äro rika, böra likaledes baroniseras. 4:0 Alla adliga ätter, som tillkommit efter suveränitetens inforande under Carl XI, borde hafva rättighet att afsäga sig sitt adelskap, men deras descendenter vara sjelfskrifne baroner, när de på något sätt utmärkt sig. 5:o Hvarje embeisman, som Åinner tromansvärdighet, måst? baroniseras, eller om han ej vill, hålla till godo med att vara baronlig vederlike. 6:o Inga adliga ätter kreeras mera, men de män, som gjort Konungen och det allmänna en stor tjenst, baroniseras. 7:o Förbjudas från nu af och intill dess den nya reformen blifvit inympad, alla adliga giftermål, derest den sig förmäIda vill, ej lagligen styrker att han kan försörja hustru, eller gifter sig till egför adlig familjs J underhåll nödig förmögenhet. Författaren iterej rar åtskilliga ganger sin försäkran att detta föri slag ej, är någon ironi, och att en simpe adelig existence 1 Sverige är en sådan illusion, alt ingen större kan finnas. 27:0 Öfversättving! Conversationsblad, utI gifvet af ett sällskap, Torsdagen den 16 (N:o 3) Sept. 1824. Ett tryckt opus rörande Tegncr och — Rosenschöld. Om den förre säges: ?Biskop FTegnår sjelf är redan under pressen. j Å