Aftonbladet – 15 november 1836, sida 2

en viss Conseil: men innan Landtdagen ännu bart tillfälle till en kommunikation, afbröts på Franska regeringens befallning förbindelsen mellan de båda länderna, hvilket var så mycket mer att beklaga, som Landtdagen ingalunda kunde hafva för afsigt att på minsta sätt rubba de vänskapliga förbindelserna. Landtdagen måste nödvändigt anse sårande att hertigen af Moutebello ej återtog sin not af den 19 Juli, sedan Cunseil, blifvit erkänd för en äfventyrare, såsom moten af den 27 Sept. benämner honom. Landtdagen kunde icke meddela Franska regeriugen en handling , som blott angick dess förhållande till sina kommissarier, och dessutom endast innehöll en minoritetseller majoritetsåsigt, men den skulle hafva felat mot samma regering om den ej meddelat henne de handlingar, sem tjenade till förklaring öfver Lanrdtdagens beslut i afseende på föremålet för noten af den 19 Juli. I alla händelser berodde verkställigheten af detta beslut på Frankrikes åtgärd att mottaga nämnde handlingar , och då detta mottagande vägras, följer å beslutet ingen verkställighet Hertigens af Montebello not af den 27 Sept. innehåller stora misstag om esdsförbundets inre förhållande. Landtdagen kunde, med åberopande af offentligheten hos eit folklif utan hemligheter, tillbakavisa orättvisa ord och grundlösa angifvelser, och skulle finna bevis nog i kantonernas samhällsförfattningar, och i deras moraliska och materiella tillstånd. Men Landtdagen inlåter sig ej i en sådan strid, och de Schweiziska kantonerne medgifva ingen fremmande stat rättigheten att korrigera deras institutiomer eller kontrollera derat regeringar. För öfrigt hoppas Landtdagen att det väaosksapliga förhållandet mellan Frankrike och Schweiz skall, efter denna förklaring, återställas, och genom tiden och vanan befästas i båda ländernas så väl som i rättvisans intresse.f Redaktöoren af NWouvelliste V audois, har, på klagomål af hertigen af Montebello, blifvit dömd till 100 francs böter och rättegångskostnadsersättnirg, för en artikel, den hertigen ansåg förnärmande met Ludvig Filip. — Mären i St. Louis har blifvit bemyndigad att låta Schweitziska vinoch boskapskandlande fritt passera gränsen. Neapel. I hufvudstaden firar spärrningssystemet sin triumf, under den utbrustna kolera-farsoten. Hvarje hus, i hvilket någon sjuk befinner sig, lika mycket af hvad beskaffenhet sjukdomen är, omgifves af vakt, och stänges från all gemenskap med den öfriga verlden. Folket är, såsom man lätt kan föreställa sig, högligen missnöjdt häröfver, och hvad som gör saken ännu värre är, att det lägre folket, äfven i Neapel, såsom förut på en mängd andra ställen der koleran grasserat, fallit på deh orimliga idden om förgiftning. Flera qvarter af staden voro d. 21 I Oktober i insurrektion, och Konungen måste begilfva sig dit för att söka lugna massan, hvilket också lyekades; sedan han ingått i flera baIgarbodar och smakat på brödet. Turkiet. Den 11 Oktober skrifves från KonstantinoIpel, att pesten der tager ofverhand på ett sätt, Isom utbreder allmän förskräckelse. Enligt officiella uppgifter hade på 5 dagar 2700 persoIver dött på stadens gebit, och det sades attinailes 7000 menmskor redan omkommit ar denna farsot. Hvad som gör nöden ännu värre, är en förfärlig vattubrist för både menniskor -Joch djur, uppkommen genom den ovanliga värIma, som ännu i borjan af Oktober herskade derstädes. Det försäkras vara bokstafligen sannt, Jatt den ringare klassen af Judar, Greker och Armenier måste hemta sitt vattenbehof ur smutsiga, illaluktande pölar. Norra Amerika. Presidentsvelet pågår med full fart och vanlig häftighet. Enligt sednaste underrättelsersa hade van Buren största utsigten ; men General Harrisons utsigter begynte ökas. Pensyltvanien och Georgia syntes gynna honom. NewIa aa Ma Y Xr 1 s