Aftonbladet – 14 november 1836, sida 3

efter medicinska och naturvetenskapliga grundsatser det ifrågavarande mået bör bedömas. Man bedrar sig derföre ganska mycket om man tror att ett läkarebetyg iunehåller betygförfattarens enskilds tanka om en till läkarens afgörande hänskjuten fråga; nej det är, så attsäga, den medicinska vetenskapens utlåtande, tolkadt af den enskilde läkaren, som ett fullständigt medicolega! t betyg bör uttrycka. — Nu beror ett omdöme om en sak i allmänhet af den dömandes serskilda åsigter, föreställningar och grundsatser och kan ingalunda fordra någon ovillkorlig tillförlitlighet, utan blott en sådav, hvartill vigten af de grunder, hvarpå omdömet hvilar, berättiger det. — Ett läkarebetyg måste således, för att kunna fordra en större tillförlidighet äa någon annan enskild persons öfveritygelse, insehålla ala de vetesskapliga grunder, hvarpå det hvilar och hvilka just utgöra bevisen för omdömets rigtighet. Första vilkoret! för fullstandisheten och tillför!iligheten af ett läkarsbetyg måste derföre bbfva att det är motiveradt. Kan, af de vid den medicolegala undersökningen anmärkta omstänsigheter, ingen upplysning med säkerhet lemnes, så bör sådant också bestämdt tilkänmagifvas. Men då inför domstol sannolika skäl reden hafva stor vigt, så böra sådena, då de förskowma, icke af läkaren förtigss un snförar, hkväl endast såsom sannolika, j såsom wissa, emedan i sådant fall dorastolen deraf skulle missledas. Andra villkoret för fvilständigheten och tillforlitligheten af ett likarebe!yg är derföre att de punkter, som med visshet kunna afgöras, noga skiljas från dem som anlöras endast säsom sannolikt förmodan. Nu är förbållsndet sådant, stt man icke äger nåsot enda, hvarkan vtre eller inre tecken, hvaraf med fulllomiig tisshet kan slutas att person af qväfring under. vatten ljutit döden ; det är endast i den Sändelse, då någon mest noggranra, j ) q i j .sökaing af liket, fatiningen af alla dervid erhållaa, så väl nega-: hvarpå ett omdöme kan drunknat i förgad vätska eller med främmande. ämren inblenudadt vatter, som man kan bestamdt afgöra dette dödssätt och äfven då en-; edast gemom likets igre undersökning, nemligen om ämnen af ofrannärmnde beskaffenhet finnas, 1 lunger och luftstrape. I ella andra fall af vattenedöd maste man, för att samsla åtminstone sannolika skal för sitt emdärae, anställa den: så väl yttre sem inre underoch det är endast sammantiva som positiva skäl, grundas. Öm sanningen af dessa reflexioner öfver läkarebetyg i allmänhet oeh betyg öfver drunknade i synnerhet ej kan förnekas, och de öfverepsstämma åtminstone med närvarande tids åsigter i medicinalagfarenhet, så måste det, i Sjette Aftonbladet N:o 10 och N:o 24, anförde Läkearebetyg öfver Stud. Palmgrens dödssätt, anses origtigt, ofullständigt och otillförlitligt: 1:o Emedan det endast innehåller betygförfattarens enskilda, dels vid åsynern af Palmgrens lik, dels vid erhållen kunskap om första dagens vittnesförhör fattade, öfvertygelse, men icke de medicinska eller naturvetensbapliga grunder, hvarefter frågan om dödssättet borde bedömas. 2:0o Emedan deruti såsom wisshet anöres blott sannolik förmodan (neml. att Palmgren drunknat). 3:o Emedan deruti bestämmes att Palmgren Jjutit döden genom qväfning under vatten, ehuhvaraf man ru det icke finnes några tecken, med säkerhet kan sluia till vattendöd. Vi omnämnde för ett I I ; l Dar DHvstdssar sedan. !