Aftonbladet – 9 november 1836, sida 1

n; i Björlings vid Kungsbacken; i Zethrei vid U ask. Zanko raden, Utdelningen kl. 6. e. m. under Pablo Sanz i Asturien och Leon icke el ler haft bättre framgång; General Peon skall h: upphunnit henne, slagit henne och tråntagi henne 1300 fångar. Denna uppgift är likvä icke fullkomligt tillförlitlig. Vissare är, att des: anfall på Oviedo, hvilket den företog med 250( man och 120 hästar, fullkomligt misslyckats, : anseende till garnisons och natiomal-gardets tapp: ra motstånd. Efter en lika motgång vid staden Prado, lärer bandet draga sig till Galicien. Don Carlos skall, enligt den Carlistiske korrespondentens i Times berättelse, hafva hålli en fyra timmars krigskonselj med sina gemeraler. Villareal har dervid irådt honom att ställa sig i spetsen för sina troppar och marchera på Madrid, hvaremot Eguia och Erro tillstyrkt ett uppskof, ty om man erdast hade 1000 man kavallerister till, skulle ingenting kunna hindra dem från att framtränga till Madrid. Man hade nemliger ingen brist på trupper och officerare, men väl på penningar. Emellan General Evans och municipalitetet i S. Sebastian skall en så allvarsam misshällighet uppkommit, att generalen hotat att aftaga tils Bilbao. I Granadas fängelse har en sammansvärjning upptäckts. 70 till 80 fångar, söm man tagit i Jaen, hade blifvit iwspärrade i ett fängelse, för att skydda dem emot hopens förbittring. Midt i natten hördes ett doft buller, hvilket tycktes komma från ett bultande på en mur på gatan del Aire. Genast slogs larm; man skyndade in i fängelset och öfverraskade fångarna, hvilka då redan i 14 dagar varit sysselsatta med murens genombrytning. De hade redan gräft en underjordisk gång. Deras plan var, att bryta ut om natten , nedgöra väktarena, derefter mörda guvernören och de förnämsta embetsmännen, samt plundra. De voro till det mesta förbrytare som Carlisterne förut befriat ur fängelserna. 10 af dem hafva vid en krigsrätt blifvit dömda til döden. Schweitz. Presiderande katitonen Bern har nu till Landtdagen inkommit med berättelse om hvad son blifvit — tillgjordt, för att sätta i verkställighe Landtdagens beslutaf d. 23 Aug. rörande då politiska flyktiogarna. Deå 3 September utgjorde antalet af de främlingar, som, enligt inledd undersökning, mer och minrdre voro in vecklade i sträfvanden rigtade mot lugnet i an dra stater, 82 personer, af hvilka erå del blif vit gripna och förda öfver grämsen, en del ic ke kunnat anträffas, och undersöknivg rörande några ännu fortgår. Utom de ofvannämnde 82 flyktingarne, hade, sedan Juli månad dett: år, 53 andra blifvit förvista från Schweitziske området. Aila Kantonerne hade visat sig nitiska, att efterkomma Landtdagens beslut i denna fråga. En kommission af 5 personer tillsattes, för att yttra sig öfver de vidare åtgärder som kunde blifva nödvändiga för att fullborde hvad som återstod att göra i denna angelägenhet. Stora rådet i Luzern har beslutit guillotinen: införande vid afrättningar, och äfven förskrifvi jen sådan. Ett stackars får bestämdes till först: offret; men experimentet utföll ganska illa. Ungern. En deputation från Pesther-komitatet — ha blifvit afsänd till Wien, för att hos Kejsaren intercedera för de 4 unga män, hvilka för någor tid sedan häktades, på beskyllning att vara invecklade i demagogische Umtriebe. På många stöllen i landet fortfara ännu eldsvådor att inträffa, såsom ganska ofta var falle förliden sommar. De lägre folkklasserne tro att det är adeln och de rika, som låta tänd: på byarne, hvilket skall hafva gifvit anledning till många oangenäma uppträden, hvilkas bdeskaffenhet dock ej närmare uppgifves. Södra Amerika. Underrättelser från Lima, daterade i medle af Juni månad detta år, skildra lugnet i republiken Peru såsom fällkemligen återstäldt. Ge nerall Santa Cruz, statens såkallade Protektor, hade för handelus befordrande gjort Arica til en allmän nederlagsplats, och ämnade utfärda ex ny handelslag, enligt hvilken Spanska flaggan, afseende på tull-och andra afgifter, komme at ställas fullkomligt på lika fot med andra främ mande natieners.