Aftonbladet – 8 november 1836, sida 2

kan begagnas tilll derasfader. Det är, vic dessa förhållanderna, rätt lyckligt, att postportc icke behöfver: att erläggas efter uppsatserna inre vigt, utan endast efter deras viktualievigt i annat dall kunde man lätt taga sig för nära a dessa remisser fram och åter. Emedlertid anst vi oss skyldige att aflägga vår tacksägelse til Dagbgt Allehanda för loftet om denna vackr sändning. Gåfror och gengåfvor stärka vän skapen, säger ordspråket, och denna har, son läsarem sett, Gudi klagadt, nu på några månade ej stått på de bästa fötter emellan Aftonblade och Allehanda. Det tyckes likväl, nu vara nå got hopp, att saken ianan kort kommer at bemedlas och lyckligen genomföras till en fred hvilken, såsom det heter i alla fredstraktater skall afslutas för evigt, och åtminstone räcke lika länge som andra freder. En annan sak blir huru man skall kunn: förekomma, att den väldige bundsförvandten : Qvistofta, om hvars kraftfulla biträde alla ärc så afundsjuke, tager humör öfver fredspresenterna, och rent at öfvergår till Dagbladets läger, som väntar honom med öppna armar helst han för närvarande befinner sig till sins fordna allierade i samma tvetydiga ställning i hvilken Wallenstein var tull kejsaren unde sednare delen af trettioåriga kriget.