och fördelaktigare sysselsättningar skul:e derigenvm underkastas ännu betydligare förluster. Regeringarne kunna vara förvissade, att deras, så kallade undersåtare, äro ojemförligt bättre underrättade om dessa saker, än de sjelfve någonsin kunna blifva det. Det är för dem icke möjligt, de må nu göra allt hvad de förmå, att uppmuntra en klass af produkter, utan att på samma gång och genom samma åtgärd nedstämma krafterna hos andra; och deras obestridliga skyldighet är det alltså, att afhålla sig ifrån all meliankomst i individernas laghga näringsföretag. Men — laglighet grundar sig ytterst på a!las likhet inför lagen; och detta kan ech bör vara regeringens bestämda svar på alla obetänksemma och obehöriga yrkanden, att erhålla fördelar för vissa persooer, eller näringsföretag, på andras bekostnad. — Vi böra anmärka, i förbigående, att denna lära blifvit väl försvarad i eit förtjenstfullt arbete, som är utgifvet i Berlin af Preussiska Kongl. Geheime-Rådet Hr Schmalz. Han säker deri: en?verkligt nyitig fabrik har miet behof af uppmustran eller understöd af Staten. Det är alldeles. icke nödvändigt att stimulera menniskorna för att förmå dem att förskaffa sig envinst; och hvarje fabrik, som för att upprätthålla sig har behof af understöd från Stacens sida, är obestridligt skadlig, ty skdant är alltid en säker förutsägelse att den ej medför någon verklig vinst för någon, och att det derpå medlagda arbetet kunde bättre användas i en annan närigsgren. (Economie politique par Schmalz. Tom II. pag. 144). Ehuru klara dessa principer äro, bar Preussiska regerivgen likväl icke haft nog klokhet att fullkomligt handla derefier. Man vet att den befordrat landets industri ansenligt under sednare tiderna, genom lossamdet af handelns och närimgaraes band. Men besynnerligt nog, är det bkväl ändå sannt, att den, glömsk af hvad Preussiska nationen förut lidit till följd af samma orsak, nu åter försöker, att bilda ett Preussiskt, eller med andra ord ett kontinental-system i norra Tyskland. Napoleon antog detta system mer såsom ett medel att skada Eugland; men Preussiska kabinettet tyckes snarare anse det såsom den säkraste källa till rikdom. Det försöker att genom tullreglering skapa och utividga vissa grenar af industrien. De öfverdrifna tullafgifterna, till exempel för socker, hvilka fördubbla priset på denna vara i Preussen och Frankrike, hafva der föranledt flera öfverlöggningar för sockertillverkning af betvexter. Så långt har systemet lyckats; men betrakiom blott följderna. Det socker, som Preussen importierade från Vestimdien och Brasilien blef till stö:sta delen inköpt genom utskeppning af Schlesiska och Brandenburgska linneväfoader; och utförseln samt produktionen al dessa artiklar ha precist aftagit i förhållande till minskninigen å importen af den artikel, hvaremot de utbyttes! Följden af allt detta är ändtligen den, jatt af hvarje riksdaler, som Preussarne betala för socker, går hälften bert, för att sätta betväxternas producenter i stånd till att forifara med en edling, som icke betalar kostnaderna; och att hvarje rundstycke i dertill användt kapital och kvarje dertill begagnad arbetare blifvit dragen från andra sysslor och arbeten , som forut — utan all serskild uppmuntran — gåfvo en vacker vinst åt den, som företog dem och dessutom stater en god inkomst! Sådant år 1 många stycken det system, som Preussen nu söker, att med all makt påtruga de mindre Tyska staterna. Kunna vi väl undra på deras ovilja att emottaga en sådan välgerning ? : . Men det synes vara öfverflödigt att göra Sig besvär med flera bevis öfrer detta slags dårskap. De som advocera för skyddsåtgärder och itskränkninsar i handeln, begagna sig af det skälet, att ex. sidenfabrikationen i England skulle genom dessa medel hemtat hela sin tillvaro; men vi tage 055 den friheten påstå, att detta skäl är högst illa grundadt. Denna fabrikation var i gång redan långt innan restriktionssystemet börjades och var redan på em ganska fast fot; den hade gjort betydliga framsteg innan någon enda af de föreskrifter, dem man tillskrifver dess framgång, någonsin voro påtänkta. Men — vi fråge: om det ock verkligen vore så som de vise herrarne såga: hvad vore det då? Sidenvä ras örbjudande till införsel kan ju blott : Så vi antingen icke hade medfkratt dfiBarssi T illverkninIgen lika fördelaktist 7soffts andra, Sv ller att vi —————— . rr ;mpp er oo O2KhW å2 H H KH 3 Z;R6HtTVbNDNSNN ee v ve OT