Aftonbladet – 1 november 1836, sida 1

STOCKHOLM den 1 November. De utländska posterne ankommo ej förrän förliden nait. De med dem erhållna tidningar ga från Paris och London till och med den 21, samt från Hamburg till och med den 25 October. Frankrike. Nådenes dörr börjar nu äfven så småningom oppnas för de på Ham fångoe exministrarne. I Monitören för den 18 (likväl i dess icke officiella del) läses följande tillkännagifvande: Genom ett beslut af d. 17 Oktober har Konungen, på ansökning af IHrr Peyronnet och Chantelauze, hvilkas helsa är djupt angripen, tillåtit att de få begifva sig från slottet i Ham, och på sitt hedersord vistas, den förre i Montferrand, i departementet Gironde, och den sednare i departementet Loire. Carlisterne vilja i depna handling icke se någon nåd, utan bloit ett iakttagande af det vanliga förfaringssättet mot politiska fångar, hvilka under alla föregående regimer fått samma tillåtelse, som nu blifvit lemnad de båda exministrarne, så snart läkare intygat nödvändigheten af en förflyttning från fängelsetill land-luft. — Ett ministerielt blad försäkrar, att många flera benådningar förestå, och att de, som söka lindring i dem ådömde straff, efter all sannelikhet få sina önskningar uppfyllda, såvida deras nuvararde uppförande befinnes vara 1 öfverensstämmelse med de tänkesätt, hvarom nådeansökningarne vittna. De ministeriella bladen täfla med hvarandra att i långa artiklar bevisa att aldrig någon mi-. nister fuenits, som varit mera vänligt stämd mot England och Quadrupel-aliiaesen, än Hr Mole. Engelska pressen ser väl såvida med nöje dessa vänskapliga demonstrationer, som de åtminstone vittna derom, att Fransyska regeringen önskar att England måtte tro på en benägenhet å denna regerings sida, att stå fast vid förbundet mellan de båda länderne. Men de praktiske Engelsmännen fordra andra bevis än fraser, att Ludvig Filip verkligen menar så väl med dem och Quadrupel-alliansen ; och detta tyckes också vara ganska välbetänkt, emedan tidehvarfvet ar så rikt på exempel af höga frasmakare i alla länder, att numera foga någon förståndig menniska bedömer furstar och mimstrar annorlunda än efter deras handlingar, hvilka ty värr ej sällan stå i rak motsats till deras gfversockrade och hjertnupna ord. De trenne ministrarne Guizot, Duchatel och Rosamel hafva blifvit återinvalde j Deputerade