sel; Dlandsad J. EE ad UV Har pr iunna, allt Rgs. (IWestm. L. Tidn.) LITTERATUR. Doktor Mårten Luthers lilla Catheches; med förkl.iaf U. Lundgren. Stockholm, Haeggström, 1836. Att Sverge, i afseende på omsorgen för sina yngre medborgares religiösa bildning stundom täflat med hvilket protestantiskt land som heist, är ett factum, som sjelfva utlänningarne erkänna. Också har Catechetiken allt ifrån Gustaf I tid varit ett föremål för läroståndets omtanka, och redan de första Svenska reformatorerne, såsom Olaus Petri, utarbetade kristliga läroböcker för ungdomen. Detta nit tilltog alltjemt i synnerhet i 17:de seklet och de utgifna läroböckerna blefvo ett föremål både för Regeringens och presteståndets uppmärksamhet och granskning. För att bevisa huru strängt man dervid gick till väga, behöfver man blott påminna sig, att vid frågan om utarbetandet af en allmänt antagen lärobok blefvo tre Biskopars catecheser, Terseri, Emporagrit och Spegels efter hvarandra indragna. Detta skedde likvål af andra skäl än det, att man hade gjort sig ett ljust och klart begrepp om fordringarne för en kristlig läroboks författande för ungdom. Hvad man på der tiden påyrkade var i synnerhet en sträng ertodoxi, i enlighet med formula concordiae, samt att för all del hvarken begagra en annan plan eller andra uttryck, än våra trosförvanter förut användt i Tyskland; ja man tadlade till och med om nummerföljden på frågorna i läroböckerna var annorlunda ordnad än hos Tyskarna. Också blandade sig andra passioner äfven i spelet. Så lät Drottning Hedvig Eleonora konfiskera Emporagrii cateches, derföre, att ban i sin förklaring öfver tionde budet yttrade: att en mans hustru är bland hans lösören det första och bästa stycket. Terseri cateches måste umgälla det politiska hat aristekratien fattat till dess liberala författare. Wigtigare var måhända tadlet mot Spegels cateches; der både Christi nedstigande till helfvete och haus uppståndelse voro uteglömda. Emredlertid , fick Sverge efter långvariga tvister för ett sekel en gillad och antagen lärobok uti Svebelii cateches. Det vore orättvist att ej gilla lera verkliga förtjenster hos dennå; dess fel ligga endast uu tid.hvarfvet, som ännu ej gjort sig riktig reda för skillnaden mellan dogmatisk och populär undervisning och i foljd deraf gjorde den svårfattligare för ungdomen än den borde vara. Redan i sednare hälften af det aderionde seklet började man i anledning af den stigande upplysningen att finna behofvet af en förbättrad lärobok för ungdomen, och flera försök utgåfvos dertill, såsom Pontopidans, Millers och Gråbergs. Bland dessa har Gråbergs obestridligt största fortjensten af lättfattlighet, tydlighet och redighet, de första fordringar man kan göra af ett dylikt arbete; och det hade måhamda varit så godt, att då allmänna rösten påkallade na i stallet för Svebelii. Men man hade skäl att frukta en sådan radikal förändring och beslöt en umarbetning af den gamla läroboken, hvarigenom hon visserligen på flera ställen vunnit i varde, men på det hela blifvit föga mindre svårfattlig for ungdomen än färut. Omarbetningen sväfvar emellan det dogmatiska och det populära, utan att hafva gjort nagot deras fordringar till fyllest, och de tillsatser som blifvit gjorda, bära en så tydlig stämpel af att vara heterogena att man ej kan afbålla sig ifrån att tänka på bkrelsen om en ny lapp, vidsydd ett gammalt kläde, utan att nämna mänga lärostyckens otillbörliga längd. Mera helgjuten ar Biskop Wallins cateches, och på många ställen har ban nied sin kända genisalitet lyckats att framställa flera af kristendomens läror i ett lika klart som skönt ljus. Sjelf har han likväl förklarat, att hans arbete ej egentligen år amnadt för den första religionsundervisningen , hvarföre han också önskat en kortare och ,enklare förklaring öfver Luthers lilla cateches ?till nyttjande för den spädare åldren och möjligtvis för dem som, vårdslösade i barndomen, vid