Aftonbladet – 26 oktober 1836, sida 1

ligt, då man känner att åtgärderne mot Schweiz äro impopulära. Imedlertid är Kammarn utan all basis i folket. Den består icke af anvat än koterier, och bland dessa är Tiers-parti det talrikaste. Om doktrinärerne äro i stånd att få Tiers-parti att rösta med sig, så äro de säkra på majoriteten. Men det är just detta man hoppas vinna genom invecklngen at je Schweitziska angelägenheterne ; ty det är Thiers och Tiers-parti som föranledt dessa invecklingar, och som ganska säkert äro lika mycket ansvariga derför som doktrinärerna. På detta sätt undveke doktrinärerne att upplysa Kammaren, och den Ålp, som förstör deras mnattro, vore kringgången. Det gamla ordspråket sannas: små orsaker hafva ofta stora töljder; och derjemte få doktrinärerne tillfälle, att slå omkring sig med oändligt vackra fraser om Frankrikes värdighet, om folkrätten som skyddar sändebuden o. s. v. HELVETIENS VÄLSTÅND OCH DEMOGKRATI. Vi hafva i tvänne föregående artiklar, hemtade ur Engelske resarden, Doktor Bowrings skrift, sökt fästa uppmärksamheten på detta lands lyckliga belågenhet och dess bandels hastiga tillväxt. Denna trelnad har uppkommit genom en styrelseform, som i de flesta kartonerna är demokratisk, ett faktum, som ej kan vara glädjande för de kringliggande staternas beherskare, hvilka så gerna wilja öfvertyga sina undersåtare, det intet välstånd kan uppnås och ingen handel trifvas annat än under ett system, som utesluter den stora massen af folket från all granskning af politiska ärender. Schweitzs tillstånd utgör den fullkomligaste vederläggning på denna lära, ty det är på samma gång republikaaskt blomstrande och fredligt i det inre, undantagande när det öfverensstämmer med dess grannars afundsjuka poliiik, att utså oenighet inom dess område och väcka tvister med dess landtdag. De 22 Schweitziska kantonerna äga ella olika statsinrättningar. I större delen af dem är valrätten allmän, i ala gamska vidsträckt. I Appenzell äro endast minderårige och brottslingar uteslutne från rösträttigheten, och hela den konstituerande församlingen mötes på bestämda tider, för att bekräfta eller förkasta alla lagar som antagits i deras representanters stora råd. Doktor B. meddelar fö:jande underrättelse omproceduren vid en sådan Landsgemeinde eller folkförsamling: Landsgemeinde år 1835 hölls i Hundwil, en högt liggande Alpby, och fyra lagar hänskjötos här till den demokratiska sanktionen. Den första, om införandet af ett allmänt system för skuldfordringsmåls utförande, i stället för den lokala och olika form, som hittills existerat i hvarje serskild kanton, sanktionerades med en stor pluralitet; den andra, rörande föreukling af förpanmtnings-lagarna, antogs nästan enhälligt; den tredje, om lattandet af 2ccepterade växlars utkräfvande, upptogs äfven med bifall; men den fjerde, som föreslog modifikationer i taxerings-systemet, förkastades, hufvudsakligen emedan den undantog statsoch kommunal-egendom från den allmänna taxeringen. Voteringen sker medelst handens upplyftande. Vid tvifvelaktiga fall skiljas de röstande mot och med i tvanne serskilda korpser. Hvar och en kommer väpnad till församlingen , och vapens bärande är ett bevis på medborgareskap. V:d ofvannämnde Landsgemeinde voro de fräågor, hvarom röstades, 60, af hvilka 39 antogos och blott en förkastades. Minoriteten gaf vika för majoriteten med det fullkomligaste lugo och utan något knot. Från denna folksförsamling voro bankrutörer, fattiehjon m. fl. uteslutne. Det stolta medvetandet af räitigheter , att bära vapen och att utöfva folkssuveräniteten, är så mägtigt, att ingen medborgare uteblifver, om han möjligtvis kan infinna sig. Bortovaron anses som en förolämpning, och cn Appenzeller uteslutes för 12 månader från utförandet af en civil rättegång , om hans moipart kan bevisa att han varit frånvarande, utan laga förfall, från en folksförsamling. Ziirich var fordom en aristokratisk Kanton ; men år 1830 undergick dess författning en reform, som gjorde den fullkomligt demokratisk. Resultaterne af denna revolution hafva yttrat sig ikantonens förhöjda välstånd. Af en berättelse, säger Doktor B., sem jag erhöll från styrelsen, rörande följderna af de sista förändringarna, inhemtas att. oaktadt det