BLIVA DE. Tr M v BOKSTAFSRITNINGSMETOD jvid Kalligrafisk undervisning. 1 seduare tider har man börjat inse behoivet att, vid aen allmännare underwisaingen, egna en större sorgfällsghet ä:ven åt skritkousten. Emellertid syucs man, med få undantag, bafva stadnat vid, att föreiägga något förbättrade föreskrifter, och mähända tilivalla eleven att sitta rak cch föra sin penna rezuliert. Detta är likväl icke nog. I valskrifuiög, likasom i andra koustfärdigiete., beroc det hufvudsailigen Fe:uppå, stt i sinoct uppstår en jullkomt.g biia af det jag skall verkställa, hvitker bild sedan bestandigt föresväfvar, och leder mig vid utofoingen. Något sådant åsyftas väl med begagnandet :f eu föreskrift till idke.ig kopicricg; men eriasenbeten har visat, att denna alitför mekani.ka sys,eisattulug, ens.mt använd, mer uttröttar än den leder til ändamalet. Om man 1 detta ändamål äfven inberäknar eo viss smatens utbildning, som alltid mås:e tillvägabringas genom frihet och eget omdome; så finner man lätveligen att ju mers Siafvisk metoden är, dessto m:ndre duger den. Ledd af dessa rellexioner, har urdertecknal, för lä g:e tid tillbaka, börjat använda vid skrif: uadervisning en saka:ilad BJOKSTAFSKITNING, eller ett sält att genom teckning, först på Iunicrade plån ocu deretter för större fuilkosalighews vinuande, med blyerts, invöfva de riktiga skritldragen i ögat uch haaden, iom.n de med bläck och penna utföra ; hvarigenom ett slagslefvande skrifibnster för eleven uppstå, hviika tjeua Bonum ull ständig lcdntag. Då bokstafsritningen hufvudsakligen utbildar den esthetiska ridam at skritkou:ten, hvarföre man älven iuanit att unga fiuntimsker, med sitt hfligare sione för det smakfulla, 1 sysnerbet gjort lyckbhga framsteg deri, så synee denna teckuiog, vid sidan af egentlig ritkonst, böra irgå blavd fordringarae af ca bildad nppfostran. Men äfsen utarm afscende härpi, måste man finna det lika nyttigt som angenamt, att ega en vacker och flytande skrifstil, och det vore decföre önskligt, ats ett utvidgaat använsande af denna metod kunde bidraga till dess FÖRALLMÄNLIGANDE. ZDOVARD HEYMANSON. Storkyrkobiiuker Nr 7. Med se:deles nöje iutygar j.g, a:t de elcver, bv.iga Hr 5. E. Heymanusor, dea korta tiden af treane månader, uvd:ryisat uti välskrifningskonsten, under hans lcduiog gjort utmärkta framsteg; och kan jag, uader fö klavaude af mia upprigtiga tforbinde.se för den omsorg oco det nit han ådagalagt för rain son under nans Kaltligrafliska öfoingar, icke underlåta, att yttra min öfyertygelse, att Hr Heymansons metod, som försäkrar ecleverae om en lewlg och prydlig handstyl, med rättvisa förtjenar atl uppnuntran. uutheborg den 24 Mars 1829. P. EKSTRÖM. Politie-Borgmästare. Undertecknad intygar med röje, att min adopterade sn, Penr Skoldbecg, under sex veekors tid dagligen tagit em Ilek:ion 1 skrifniog, uti Hr Heymansons sloia, uch att ban der tförvarivat en förträfflig metod, ej mindre, än en behaglig form af picturea, vida öfver hvad vanligen är möjligt att vänta af en så kort öfring. Föröfrigt böra Herr Heymansons skickligLet a den kall:grafliska konsten, furtsomiigheten af bans metod och hans nit att j fertskynda sina eievers framsteg, med rätta tillvinaa houom alla deras tjörtracnde, som åt sina barn eller före yadlingar önska gifva grwndprinciperna för en vecker hendstyt, hvilka uti de allz skolorna eller undervisningsaustalterna mera säilsyct kumoa Viunses efter system eller till någon grad af fullkomlignet, troligen af den orsak, att itrågararande konst, bittills blifvit betraktad gåsom ett föremål af mindre vigt. Stockholm den 19 Oktober 1830, P. SKÖ.LDBERTI. Hutsekreterase. Härvid terde få ansaärkas, att ju färre skrif-eleverne äsov för en och samma lektionstid, desto sär krare och hastigare skola framstegen blifva. He H-yma:sun upsesvisade i Götheborg 69 och mågra flere jå en gäng, i Stockholm dercmot betyd-: lgt mindre Och har man fusnit, att personer, åldre och ysagice, som ensda.t aovaändt io å 12 timmars öfving i bokstäfrernas uppritande samt regelmässiga sammanhbiadning, redau efter deuna korta tid utvi.dat en tillförene tvungen, stel oca oforwlg bandstil, till en mera regelbunden Engelsa piktyr, brilken färdighet ytterligare uppöfvas etter vuane.. käanedom af de reglor, som vid egentliz skiifuing med bläck oxab peuna böra följas, tör at icze blott förrärfva en vacker handstil i allmänj het, utan ock, mom kort tid, til.egna sig en drif-j ven uh smakfull affirshand. WNOLINGAR kunua på ett lätt och tyde!igt sätt, praktiskt toeosesliskt, få Iera sig SG arithmetik, utrikes mynt, mått, mål, vigtreducering och bokhålleri. Å lärarens sida :rbetas med all flit, ati bivringa cleverua den underviniag deras älder och tatteing.förmåga är i stand ati emuttaga, Ynglicgar med vecklig (lt och fattnisgsgåälva, som sakna medel, cmottagas med nöje utam betalaing. tCle vernas flit och framsteg är lärs rens största belömng. — De, som 1geuowmgå förberörde kurs, kuana cck sedan reda sig i alla hamdelsräkenskaper och bokföringssätt, som möjligen iuoch utrikes kuots förekomma. Adress fås å Aftunbladstoatoret, och i Salmsens bokläaa vid Drottninggatan.