Aftonbladet – 21 oktober 1836, sida 1

är uu TREE NR Tr SCREEN PN PRRA ARKA slutit, att till en början uthetsla beloppet af de rg, i Fransyska pensionera för 6 måvader, till de medborgare inom hvardera kantonen, som på förenämnde sätt om de samma gå miste. De r,) förmodas att de andre kantonerna följa det gifro n2 exemplet. rg ltalien. Hans Neapolitanska Majestat har under sir friareresa i somras sett så förträffliga trupper j ro främmande länder, att han börjar finna sig föst 82 belåten med sina egna. Så bar han yttrat, iJatt hans infanteri väl ginge an, att artillenet eI vore medelmåtigt , men kavalleriet slideles erbarmligt. Vid exerciserne få officerarne som g. ) oftast snubbor, och nyligen blef han, vid en er manöver på Marsfältet, så uppbragt öfver något g-jfel i handgrepp eller svängning, att han med dragen sabel gaf en officer ett hugg i tschakoten, hvilket gjorde en djup inskärring. Det bär dock nämnas, såsom ett vackert drag och mindre vanligt hos personer i hans ställning , — latt RB. M., som insåg att han förgått sig, efter slutad manöver samlade hela officerscorpsen , och, i närvaro af den förolämpade officerns kamrater, bad honom om förlåtelse. — Armeen kommer, enligt nyligen fattadt beslut, at i fredstid utgöra 60,000 man, hvilka vid inträffande krig ökas till 80,000. Århga underhillskostnaden för trupperne är snslagen till 6,907.674 dukater. — Generalissimus , markis :Nunziante , afl:d nyligen i Neapel, i hög ålder. Det var han, som tog Konung Joachim tillfönga vid hans landstigning på Calabresiska kusten, och drog försorg om hans arkebuserande. Vesuvius har på de sednare veckorna ibland kastat eld. Man fruktade snart en betydande eruption. KS )iRyssland. . Vi omnämrde i gårdagsbladet ?ett bref från Ryska gränsen, som gaf sig ut för at gifva verlden förtroende af det Kejserliga kabinettets 1 Petersburg nuvarande planer. Utan att lägga serdeles vigt vid brefskrifvarens lufiiga förslog, att för Kejserlig Rysk räkning uppbygga en uuversalmonarki, medelst eröfringar i Indien, tro vi dock, att brefvet förtjenar meddelas, såsom prof på den anda, som leder vissa gränse-brefskrifvare — Ofvermodet och 3oa-Constrictors-naturen — visa sig i hvarje rad. kulle brefvet vara tillverkadt på högre vink, för att söka afleda kabinetiernes uppmärksamhet från Rysslands verkliga förehafvanden , genom perspektivet af en bana i Orienten, på hvilken denna makt stod färdig att kasta sis in med aila sina krafter, lemnande dena Europeiska politiken åt sitt öde, så saknade det naturligtvis icke sin märkvärdighet. Tiden får visa, huru härmed kay hänga tili. sammans. En inkonssquens hos gränsechretskrifvaren faller dock starkt i ögonen. Han talar öppet och utan förbehåll om en plan hos Byska kabinettet, att införlifva Turkiet med Kejsar Nikolai öfriga besittningar. Har han då aldrig läst dessa högtidliga försäkringar i de I Ryska statsskrifterna, au Kejsaren ingeuting un-nat ville i afseende på Turkiet, är skydda sin vän och bunodsförvandt Mahmud från allt ondt? — Brefvei lyder som följer: ? Från Ryska gränsen d. 28 Sepi. 1836. Under det man i vestra Europa fäster mesta uppmärksamheten vid de företag af Ryssland, som röra den oss närmast liggande politiken, synes kabinettet i St Petersburg, till en början, skjuta dessa angelägenheter i bakgrunden, och vilja ägaa sin hela verksamhet åt förhållanderpe i Orienten. Man skall helt och hället hafva öfvergifvit tankan, att vid en närmare eller fjermare tidpunkt införlifva det Europeiska PRckiet med Ryska riket, och i stallet hafva omfattat en ännu mera storartad och säkrare plan för utsträckandet af Ryska väldet, i riktning mot medelpunkten för verldshandeln och verldsherraväldet. Män på höga platser tala om en högst interessant memoire, som en snillik Rysk statsman, redan för några år sedan, skall hafva förelagt Fejsaren, och i hvilken de naturliga motiverne och nödvändiga verkningarne af en sidan polit:x med största sakkännedom utvecklas, I denna memoire framställes buru ofrukthara och farabringande Rysslands bemödanden numera skulle vara att eröfra Konstantinopel, hvarest — äfven om målet vunzes — i anscende till de många beröringspunkterne mellan denna sölerns nya hufvudstad och de öfriga Europeiska staterna. samt den fara, för hvilken denna om