Aftonbladet – 20 oktober 1836, sida 1

RSS vit tillfredsställande resultater äfven då skeppe gjorde sju knutar i timmen och på 800 famnar: djup. (Sk. K.) Vi hafve någon gång hört den irägan sams ställd , om det lönar mödan att så olta polemisera med Svenska Minerva, enär det med större delen af våra abonnenter, serdeles i landsorten, inträffar, att de icke förut sett eller till innehållet känva de artiklar af Minerva , hvilka i Altonbladet upptagas till granskning eller besvarande. Detta inkast har blott en skenbar likgiltighet; ty för det första bör man icke helt och hållet bedöma antalet af ett blads läsare endast efter dess abonnenter, emedan t. ex. i städerne, större delen af de personer, som vanligen hålla segt blad för egen räkning, derismis Ice de andra uti något gemensamt iäseeller konversationssällskap , som häller alla tidningarna. En annan omständighet är, att om ock ett sådant blid som Svenska Minerva eger föga sympathier bland den större allmänheten , så utgöres dock hennes egentliga publik af sådana personer, som genom sin ställning stå i mer eller mindre nära relationer till dem, af hvilkas böjelser och tänkesätt Minerva just utgör den offentliga organen, och hvilkas opinion, emedan de äro de maktegande , det är af vigt alt icke lemna utan uppmärksamhet, fastän deras antal endast är en obetydlighet emot den större allmänhetens , som lilvas af motsatta tänkesätt. i Det är visst sannt, att med en del af den nå nämnda fraktionen det är föga troligt, att äl ven den tydligaste vederläggning skall någon ting direkt uträtta , emedan man har mångfaldiga bevis på motsatsen. Meu allaj torde likväl icke vara så oböjliga för allmänna tänk esättet , att icke andras opinioner äfven på en del af dem i längden skola något kunna återverka , och det är 1 synnerhet derföre, som vi ansett angeläget, att då och då med en närmare uppmärksamhet beledsaga Minerva på hennes ir sängar. Ett ibland de sätt, på hvilka Minerra sökt illkämpa sig ea smula terräng från sina motståndare, har naturligtvis varit att ramställa de sednares handlingssätt, såsom härledt ur dåliga och intresserade motiver. Sålunda insinuerade hon, wvad Aftovbladet beträffar, länge, att vi hufvudakligen smickrade mobben, och att vår politik ;ch våra åsigter böjde sig. efter den stora masans tycken för dagen. När denna taktik srart vefanns förgäfves, emedan det vid många tillällen alliför tydligt visade sig, att Aftonbladet sick sin väg rakt fram, utan afseende på riktingen af dagens vindkast, så kastade Minerva jelf i stellet på en gång om, och, såsom ett vevis på sin konscqvens, gaf allmänheten det adet att taga sin hand från Aftonbladet, enär letsamma i några stora frågor hade vågat uppråda emct hvad Minerva pästod vara opinionen i andet. . I cklagligtvis har likväl icke heller deta velat 1.ga skruf, utan det har tvertom , på ett, älven under innevarande halfåret ökadt sbonnentantal, serdeles från Jandsorterna, visat sig, att allmänhetens välvilja, långt ifrån att min51.as, tvertom ökats af den förnyade erfarenheten om Aftonbladets stadga och orubblighet i sin gång, älven då det möjligen kunnat skörda en tillfällig fördel af att smickra och underblåsa fördomar, hvilka mean sökt upphöja till namnet af nationalkänsla. I den betänkliga, och om nya utvägar bekymrade ställning, hvari Minerva blifvit bragt genom dessa förnyade deconfityrer; har hon i sistlidne Måndagens nummer gripit till et förF