SlstUdne Lördag förevar åter hos Nedra Borgrätten det i vår Tidning för den 11 dennes omnämnda målet mellan Hr HofKamreraren von Wernstedt och Kongl. Hofstallet, angående hans yrkande att utbekomma innehållen afskrifaingsprocent för 10 år till ett belopp af omkring 14,000 R:dr B:co. Hr HofAuditören , såsom fullmäktig för Stallet, svarade nu skriftligen och sokte naturligtvis bestrida all rätt till den påstådda fordran. Grunden för bestridandet tycktes dock något haltande. Man invände neml. att Hr Wernstedt bordt sjelf verkställa utvägningen af fovrage-persedlarne m. m. för att till afskrifningen vara berättigad. Nar likvist efter Författningarne hela ansvaret låg på Hr Wernstedt, så var det ju hans ensak, om han förliiade sig på andra, helst han derigenom band vid sig en ännu högre risk. Ett annat inkast, hvilket deremot i förstone föreföll svårare, var det, at Hr Wernstedt beräknat sig till godo redan godtgjord afskrifning för tre år, men äfven denna invändning syntes betydligen förlora sin kraft genom en bilaga vid Hr HofAuditörens egen replik. Hr HofAuditören slutade med anmaning till Ilr Wernstedt att uppdaga det, hvarpå ham uti stämnings-memorialet hänsyftet, då han yttrat, att afskrifnings-procenten icke kunnat utgå af skäl, dem jag önskar att icke hehöfva uppgifva af grannlagenhet för den Authoritet, som jag i i4 ar: tjenat utan anmärkning. Att He Wernstedt gör herrarne till viljes och följer uppmaningen måste man taga för afgjordt, emedan både sjelfva tvistefrågan derigenom bör vinna upplysning, och Hr Wernstedt dessutom otvifvelakiigt är mån om att slippa en eljest onndviklig förebråelse, att hans yttrande varit förhastadt eller grundlöst. Uti Rätten syntes såsom åhörave Hr t. f. ÖfverStåthållaren Kuylenstjerna, men någon tjensteman från Diskonten förmärktes ej. Målet utsattes ånyo till den 29 innevarande månad, vid. hvilket tillfälle man tillförser Sig en så trogen historik öfver det inre af stallets historia att den till lIr W. framställda uppmaning torde på visst håll önskas ogjord.