Aftonbladet – 18 oktober 1836, sida 1

och UCH vVaPUlDIiSsSKaA UPIVIDaltlt MYM ol pass. — Regeringen synes äfven åsyfta en öppen brytning med Påfliga stolen. Det sällsammaste är, att denna sinnesstämning, långt ifrår att finna motstånd hos det högre Spanska Presterskapet, tvärtom nästan tyckes utgå från detsamma. Som ett bevis derpå anföres, att vic en offentlig session, i den Andeliga Akademien. bar Doktor Acedillo försvarat följande thes, som icke rönte mycken opposition: I anseende til Biskopsstolarnes öfvergifna tillstånd, som så länge fortfarit, och det uppförande, Påfven både som verldslig och andlig furste iakttagit mo Isabella II:s regering, bör den gamla inrättningen, rörande bdiskoparnes bekräftelse, med de snaraste återställas. Det politiska sällskapet, folkets regeneratorer, har till regeringen inlemnat en protest emo den vägrade autorisationen. Dess medlemmai förklara deri, ati de alla äro Drottningens trogne undersåtare, och således respektera hennes befall ningar; men äfven voro angelägna om lagarne: iakttegande och den allmänna ordningen, hvilken endast kunde äga bestånd om de styrande och lydande bokstafligen följde lagens föreskrifter. Nu beklagar sällskapet sig öfver att konstitutionen blifvit förnärmad i hänseende till de patriotiska samfunden, hvilka voro autoriserade genom äldre Cortes-beslut. Härigenom bhefinna sig protestens uudertecknare försatte i der ledsamma ställning, att, af aktuing för Drottningens vilja, väl nödgas inställa sina sammankomster, men att derjemte, i åsyn af de förestående Cortes, protestera mot den kränkning af grundlagarne, som kronans ansvariga rådgifvare tillåtit sig. Fonderna hafva på Madrids börs, fallit så Jjupt, att tidningarne tro, det de ej kunns sjunka djupare, och Liberal är tll och med a! den tankan, att om regeringen icke kan eller vill förskjuta några millioner, för att åter höja dem, så borde man snarare tillsluta börsen, emedan hon nu endast vore ett verktyg 1 fiendens händer. Genom ett dekret har Styrelsen upphäft de så kallade Adelsprofven, sem förut erfordrat för att hinna vissa grader inom armen. Portugal. Det i förra posten omnämnda bref, Prin: Ferdinand skrifvit till Drottningen, har icke blif. vit officielt kungjordt, uten cirku!erar blanc publiken såsom tillförlitigt oeh är af följande innehåll: De uppträden, hvartill jag varit vittne i E. Maj:t3 närvaro den 9 dennes, truppermas insubordination, då de samlades utar mina ordres, rådplägade på offentliga ställen, lemnade sina poster och i massa begåfvo sig till E. Maj:ts palats; de handlingar af våld eller godtycke, som soldaterne tillåtit sig, då de förjagade sina officerare, ålägga mig skyldigheten att förklara för Eders Maj:t, att jag, under närvarande omständigheter, skulle glömma min pligt mot Edecs Maj:t, om jag annu längre ville förblifva armeens öfverbefälhafvare och chel för femte Jägare Regementet, hvarföre jag nedlägger dessa befattningar i E. Maj:t händer. Tidningen Mational anser likval både detta bref och Prinsens foromnämnda dagerder som uppdiktade, samt för en intrig af förra ministeren: Regeringen har uppmanat handelsföreningen : Lissabon, att ofördröjligen föreslå femton personer, hvaribland styrelsen kunde utvälja dem, som voro skickliga, att inträda i den kommission, hvilken bör upgora förslag till en reform 1 tullomlagarna. — Den kommission, s har sig uppdraget att föreslå en ny tull-tariff, har af regeringen bbhfvit erinrad om innehållet af den traktat, som är i fråga att afslutas med Brasilien, och hvilken Regeringen tros komma att ratificera. Många hålla likväl före, att kåde denna uppmaning och hela traktaten är ett skrämskott, hvarmed regerigen vill förmå Engelska kabinettet, attnedsätta införsel-tullen på Portugisiska viner. Frankrike. Det lärer ännu vara oafgjordt, huruvida den förut omtalta expeditonen till Konstantineh kommer att ega rum eller ej. De ministeriella bladen säga väl, att Marskalk Clauzel förklsrat sig vilja företaga densamma med de 30,000 man, som redan finnas i Afrika; deremot påstå oppositionstidningarne, att han fordrat ytterligare förstärkning från Frankrike, att denna blifvit honom förvägrad, att således ingen expedition blir af och att marskalken, förtretad häröfver, ämnar nedlägga sitt befäl. Hr Thiers fartfar att vistasi Rom. och att he