t grund att Kollegium delade den åsigt, till följe ihvaraf tackjerns-export blifvit af båda Stats -Imakterne såsom skadlig för jernförädlingen och fläfventyrlig för stångjernshandeln ansedd, u:an ock derför att af handlingar utvisade, att mot hvarje 100 skeppund smide, som: på etteller Jannat ställe blitivit nedlagdt, 2 till 3000 skepp. nytt smide på andra ställen uppkommit, hvarförutan Kollegium fästade Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, så väl ait Kollegium afgifvit förslag till en sådan vy Smidesförfatt: ing, att dess gillande skulle betydligt befordra den inhemska jernföradlingen och tackjernets derpå beroende afsättning inom riket, som ock att en tillåten export af tackjern skulle omintetgöra den reglering af smidesrätten och skatterna derför, som i detta förslag innehålles. Genom Resolution af den 2 Aug. meddelade Kongl. Maj:t, med afseende å Kollegii utlåtande, afslag på hyttedelegarnes inom Lindes och Ramsbergs bergslager underdåniga anhållan. Till Konungen hede likaledes Grosshandlaren Liljewalch ingifvit ansökning om tillstånd att, tullfritt eller åtminstone mot en efter omständigheterna lampad tullafgift, få till England utfora 3000 skepp. tackjern. Herr L. grurdade denna ansökning på det skälet, att han, efter i England tagen kännedom om jernfabrika tionens ullstånd, vunnit den öfvertygelsen , att det skulle lända till allmän och enskild nytta, om Svenska tackjernet blefve i England kändt och dit exporteradt. Konungen infordrade öfver denna ansökan Bergs-Kollegii utlåtande, och detta innehöll: att Svenska tackjervet är, både i England och andra länder, så tillräckligen och fördelaktigt kändt, att icke några försök erfordras för den öfvertygelsen, att det utrikes skulle finna den lifligaste afsätltning: att dess export, medan den är allmänt förbuden, skulle leda till enskild nytta och vinning för den person, som dertill kunde förskaffa sig tillåtelse, samt för honom medföra båtnad i den mån experimentet gjordes i stor skala; men att, då Kongl. Maj:t redan förut vid flera tillfällen afslagit serskilda tackjerns-tillverkares ansökning att utföra af dem sjelfva produceradt tackjern, hvaribland Lagmannen Danckswardtis samt åtskilliga hyitlags inom Grangärdes socken, båda afslagna såsom stridande mot författningarna och de för tackjernshushållnirgen hittills följda grunder, samma åsigter äfren nu af Kongl. Maj:t torde godkännas; att dessutom ett utvidgadt tillfälle till tackjerns-konsumtion inom riket vore dels redan beredt genom Kongl. Maj:ts tilåtelse till extra vågföring innevarande år, dels att förvänta, i händelse Kongl. Maj:t bifölle Kollegii förslag till ny smidesstadga, samt att följaktligen tillåtelse till tackjernsexport nu vore mindre lämplig, ora ej mera vådlig än tillförne ; ech afstyrkte Kollegium på denna grund bifall till L:s ansökning. Den 2 Augusti föll resolutionen, af innehåill, att Konungen, med gillande af Kollegii åsigter , icke funnit skäl att, emot gällande författningar och hittills följda grunder för hushållningen med tackjernstillgångarna om riket, bifalla L:s underdåniga anhållan. Den 23 Augusti har Konungen, uppå förnyad ansökning af Herr Liljewalch, gifvit följande resolution: Att, då förekommit, huru svenska jersförädlingen för närvarande har oöfverflödig uwllgång å tackjern, och denna vara i följd deraf ännu hålles vid ett, i förhållande till stångjernets värde, lågt pris, Konungen vid sådana omständigheter pröfvat godt i nåder tillåta sökanden att, för det af honom uppgifaa ändamål, under innevarande år, mot en tullafgift af tio procent utaf värdet, till England uttöra 150 skepp. Nora Bergslags iackjern , samt lika qvantitet af Lindes, Kopparbergs och Norbergs Bergslagers tillverkning, eller tillsammans 6900 skepp.; dock under vilkor, att prof å det jern, som af i fråga varande tackjern varder i England tillverkadt, skall utaf Liljewalch till BergsKolleg am eflemnas. Det torde icke behöfva nämnas, det vi ej klandra Reg. för det tillstånd, den lemnat Hr Li!jewalch, särdeles då det angått en så obetydlig qvantitet som 600 Skep. och afsett ett serskildt ändamål. Men det synes åtminstone, att samma tillåtelse hädznefter icke bör kunna nekas åt producenterna sjellva.