ee Har Otatt I Sina pastaenden, att Drottningens hel:a lidit gerom revolutionen, och att hon hålles som en fånge , till bevis hvarpå anföres, att Drottningen aldrig befunvit sig så väl som nu, och att hon dagligen gör promenader till fots, endast åtföljd af en hofdam, hvsrvid hon på det vänligaste sätt talar med alla slags personer. Revista frågar: om Fransmännens Konung med fullkomlig säkerhet, vågar göra detsamma? Ett Fransyskt blad berättar, ehuru föga sannolikt, att Spanska regeringen skall ha tagit följinde energiska beslut: Sändebuden från de absolutistiska makterna, som för längre tidfsedan öfvergifvit Madrid, qvarlemnade derstädes Charriges daffaires, Till dessa har styrelsen nu skickat deras pass, d. v. s. en antydan, att följa sina förmäns exempel. Bland de sålunda bortvisade skall äfven den Neapolitanska Charge Taffairen befinna sig. Den tidning, som berättar detta, tillägger, att hela den diplomatiska korpsen i Paris kommit i rörelse genom nämnide åtgärd, och att den vållat Konung Ludvig Filips hastiga återkomst från Chompicgne. I Regeringen fortfar emedlertid, att utfärda deI kreter i alla förvaltninvgs-grenar. Ett af dem föreskrifver att, i händelse af statskassans utomj ordentliga behof, skall ett afdrag ske af alla embetsmäns löner, endast med undantag af tjenstI görande militärers och diplomaliska personers, Jsom vistas utomlands. Detta afdrag blir 3 procent af lönen från 4000 till och med 6000 realer, och stiger sedan, så att det blir 25 procent för löner af 80,000 till 120,000. Ett annat innehåller vissa föreskrifter rörende återbetalningen af tvångs-lånet. — Emot detta sistnämnda inkomma flerfa!diga reklamationer af individer och korporationer, som anse sig för högt taxerade. Sålunda skall bankea betala 1 364,000 realer, Grefvarne Cortina och Gagni samt Diligenee-kompagniet, hvardera 220,000några 160.000, några andra 146,000 realer o. s. v.; men dessa personer ävo också de rikaste i landet, och om lånet löper med ränta samt ordentligt återgäldas, såsom det lofvats, så synes åtgärden icke särdeles tryckande för dem. Generzl Espartero har blifvit utnämnd ull befälhafvare for Nurdarmcen. I dekretet derom säger Drottningen till krigsministern general Rodil: Jag frikallar Er från detta uppdrag, på det Ni, så mycket mera obehindradt, må kunna använda edra krafter på den befattning, jag anförtrott Er, vid Norra och Central-armeen. (Nemligen att reorganisera dessa och uppgöra en operations-plan för båda). Under Rodils frånvaro skall Mendizabal förestå äfven krigsministren. Times innehåller följande skrifvelse från Bilbao af den 14 September: Det Chistinska partiet härstädes hänger lika så fast vid sina fueros eller privilegier, som den ifrigaste Carhst, — Anda till konstitutionens proklamerande hade ingen minister föreslagit någon åtgärd, hvarigenom ett ingrepp skedde i dessa privilegier, och detta lika så rättvisa som politiska förfarande vann för Drottningens sak det måktiga parti, som förklarat sig derför, samt ställde det Carlistiska betydligt i skuggan, ty det var ögonskenligt, att kriget börjats för att sätta Don Carlos på throaen, men icke för att upprätthålla privilegier , dem ingen antastat. Ef ter författningens proklamerande, har likväl Brigadieren 5. Miguel tillåtit sig en uppenbar kränkning af dessa privilegier, i det han egenmäktigt upplöste stadens dittills varande municipalitet, och sjelf utnämnde ett annat, i rak strid emot provinsens privilegier, enligt. hvilka hon sjelf väljer sina deputerade. En af de ledamöter, han utnämnt, Don Federico Vittoria, vägrade att tjena, emedan han icke ansåg en militär-befälhafvare berättigad, att utnämna någon till denna plats. S. Miguel befallte honom nu inom 24 timmar lemna staden, och förviste honom till Valladolid. De öfriga ledamöterne tillträdde med motvilja sin befattning, och blott för att icke gifva regeringens embetsmän någon före. vändnimg, att med beslag belägga provinsens in. komster. — Cordova hade, under sin befälhaf varetid, bland andra åtgärder, äfven befallt , att ingen fick lemna en plats, som innehades af Drottningens trupper, så framt han ej var försedd med ett ordentligt pass, och inga varor afsändas, annat än emot borgen att de verkligt aflemnades på destinatiensorten. Sålunda blockerades landets städer och allt, handel och rörelse afstannade, hvilket i synnerhet träffade I Bilbao. De enda, som hade nytta af detta för