Aftonbladet – 11 oktober 1836, sida 3

REV et RAVE VAR BS VA 07 AIR hörn een Hd VE LA söka hvila i famnen af den dygdiga republik som af honom representeras. 1 anledning af Statstidningens tankar on fSolkfriheten i England, jemförd med uen i Sverge, m. m. Det finnes två sätt att neka ett folk rättvisa det ena att uttryckligen förbjuda det att sök rätt; det andra att anstalta så, att det går öf ver folkets förmåga att söka rätt. — Eller, me andra ord, antingen säger man: du eger ick tvista med mig, jag upptager icke din talan; e:ler ock hycklar man hberalitet och säger: j bevars, du är visserhgen min jemnlike inför la gen och eger anlita honom emot mig; me med det samma skrattar man i tysthet åt der arma stackarens fruktlösa bemödanden att få la. gens tunga machinzsri i gång Af det förra har Engelska lagen fordom visat några, fast obetydliga spår, t. ex. i det besynnerliga stadgandet om bencfit of Clergy som i början var ett stånds privilegium, Telle rättare en bildningens företradesrätt) men redar långt för detta förvandlat sig i en allmän rät tighet, som icke mera !fäster sig vid person utan vid sakens beskaff;nhet. — Enligt bovstaf ven är nu mera lagen i England hka för all och allmän för !hela samhället. T. ex. krigs lagarne, som i de fl:sta andra länder utgöra et plågoris för d-:n icke militära folkmassan, hafv: ingen inverkan på samma massas rättigheter England. — Soldaten, som förorättat en civi person, hörer under allmän lag ech allmänn: domstolar. Inga krigsartiklar, intet reglemente inga ordres skydda honom, Man har set soldater, som på post och i eolighe med ordres brukat sina vapen mot någon, dra gas inför civil domstol och dömas som mörda re;) krigslagarna gälla endast för krigsmännei och emellan dem. Lika så finnes i Englanc icke någonting motsvarande det i andra lände stadgade förbud för den enskilde att söka rät mot en embetsman utan en annan embetsman: eller styrelsemaktens tillåtelse. — (Vi känna all för väl, att i vissa fall, om den enskilde söke rätt mot Magistraturens embetsåtgärder, måste målet inledas genom en petition till parlamentet men detta skall ju vara folkets ombud! och dessutom göra domarekorpsens organisation samt juryr detta beho! mindre stort, äfvensom den upp: måärksamhet hvarmed offentligheten vid domstolarna der begagnas.) Många andra exempel finnas, som bevisa, de Engelska lagen erkänner hvar mans rätt at söka rätt, emot hvem det vara må och uta anseende till stånd och värdighet. Men annan fråga är den om de svårigheter, som rät tegångars dyrhet lägger i vägen för verkställig het af hvad lagen högtidligen erkänt. Denn: dyrhet ligger dock ingalunda 1 några af lager bestämda afgifter till domstolen, i någon orim ligt hög charta sigillata (så mycket mindre son skriftlig rätteging, protokollslösen o. d. ej fin. nes,) i några uppskof eller många instanser med ett ord icke i de saker, som vanligen gö. ra våra rättegångar kostsamma, utan i brister på en kodifierad lag och i det deraf föranledpa advokatväsendet. Det är advokater, son uppäta hvar och en, som i England söker rättvisa; och alla möjliga författniogar om lättnac i de lagliga kostnaderna för allmoge och fattiga skulle således icke hjelpa Engelska folket et steg närmare rätvisa för godt pris (Cheap justice,) likasom alla de ömsinta författningarna hos 039 icke skulle kunna förhjelpa vår menige man till ett lyckligare låge, i fall vi hade ett sådant advokatväsende som det Engelska. — Att anföra långa listor på dylika författningar är siledes ingalunda att ställa frågan på dess rätta punkt, utan förråder antingen okunnighet, eller ock ett bemödande att förvilla. Men man hittar 1 sin nöd på hvarjehanda; och långa listor, som ingenting bevisa, hafva blifvit synnerligen moderna. ; Hvar tänkande menoniska, om icke just Statstidningens spränglärde insändare, kan fatta skilnaden mellan lagstadgade hinder för vissa folkklasser att söka rätt emot hvar och en och i hvarje fall, och en tillfillig, men i lagen ingalunda afsedd, svårighet att söka den — emellan en af domarekorpsens organisation och befordriagssätt föranledd svårighet för den lägre folk