Aftonbladet – 11 oktober 1836, sida 3

äro de, det måste till och med Statstidningen kunna inse. En hög grad af ensidighet är det imedlertid att rent af hålla igen ögonen för att icke nödgas se, och sedau förvända en mening, hvilken var så tydlig som den vi yttrade angåeude detta ämne. Det lärer ingen någonsin hafva nekat, att det utgör ett vackert drag i 1734 års lag äfvensom sedermera utkomna författningar, alt rättvisan i Sverge är för så godt köp; och det förtjenar så mycket mer uppmårksamhet, som det i hög grad afsticker mot de försök man sett af vissa styrelsens organer i vår tid i en annan riktaing, nemligen , att i beskattningsväg hvälfva de tyngsta bördorna på den fattiga arbetande massan genom dryga kapitationsafgifter och konsumtionsbeskattningens ökande; och man måste vara bra nödställd och känna sig ganska svag, för att nödgas så bortvända vår mening, som Statstidningsinsändaren gjort det. Man utlåter sig mycket om Jlokal-domstolar. som finnas här, men icke i England, hvilket skall utgöra ett stort företräde å vår sida. Äfven i detta ämne talar Ins. utan att bafva mer än half reda på saken. I England hållas ting lika ofta, som i åtskilliga af våra orter, och oftare än i åtskilliga, nemligen qvartslsvis. Det skulle således vara extratingen, hvari vi hade företräde? Men, huru förhåller det sig då med dessa qvartalsting (Qvarter sessions)? finnes då i England ingen möjlighet att söka rätt emellan de ordinarie tingen? Vet man icke, 1.0o att extra ting hos oss sällan, och endast då med ovanlig kostnader för parterna, komma i fråga om tvister; 2:o att i England finnas mångahanda domstolar utom den, som håller qvarter sessions, och atti diverse mål således rättegång afven på landet kan fås utan att afvakta dem; 3:0o att man ständigt kan göra mil an— hangiga vid Kings-Bench, som är stammen eller plenum, hvarifrån de domare, som hålla ting i Grefskaperna, fyra gånger om året utskickas på resor (Circuits,) hvarföre dessa resande divisioner kallas Nisi prius? Att rättegången ofta blir dyrare genom anlitande af den i hufvudstaden befiotliga domstolen, är sant, oci det var just i den artikel, hvaröfver Statstidniogen varit så orolig, som detta framdrogs. Imedle:tid har man i England insett behofvet af lättare åtkomliga och mindre dyra domstolar; men det har hitti!ls gått der, som det brukar gå bär, i fråga om reformer; de flesta förnuftiga personer hafva länge insett! obehöfligheten af vissa våra instanser och yrkat, bland annat, Lagmansrätternas afskaffande; men saken har icke lyckats, ehuru ingen kunnat neka dess billighet och nytta. Likaså gick det med; de af Brougham föreslagna Ickal-domstolarne fär mindre mål. Öfver alltöhar man att klaga öfver motstånd mot förbättringar; och detta kommer från samma i alla länder befiatliga parti, som Statstidningen hos oss vanligen representerar. Vi besvära oss icke med att besvara alla Statstidningens anfall mot oss och den öfvermodiga, mästrande ton, hvari de framkommia. I det hela kan man icke blifva ond öfver dylika utfall, som det sista i N:o De förefalla oss allud värda endast löje och medömkan. TI sin brinnande ifver att icke låta någon ting passera, som man anser stöta den missförstådda patriotismen, hvilken skall boastå i att öfversmeta alla, äfven de ögonskenligaste , brister inom fäderneslandet , letar man och letar, med svetten i pannan, för att hitta ett korn, och hvarmed man helt stolt framkommer ett halft år efteråt. Med barnslig glådje håller man upp det hittade, utan att förmå urskilja, om det är ett korn eller blott ett skal, om det passar dit, der man behöfver det, eller icke. Och så öfverhopar man sina motståndare med tillvitelser, som ofta råka att slungas tillbaka; och så skriker inan äfven öfver det. Hvar folksfriheten är äldst och störst, i Sverge eller England, är en historisk fröga, hvarom man kan hysa olika tankar, utan att derföre ropa: korsfäst Mår tanka är, att missbruk och förtryck öfverallt ägt rum, mer och mindre och endast börjat utträngas af upplysningen och möjligheten för folket , att hålla en motvigt mot de priviligerade kasternas anspråk; men säkert är det, att den arbetande klassen i England icke skulle byta med vilkoren hos samma klass i Sverge. Hvarföre har Statstidningen just uppl!etat det