Nära byn Philippsthal, i Ostpreussen, fanns på ett temmeligen högt berg en der i orten så kallad djefvulssten, hvars öfver jorden synbara yta höll ungefär 14 fot i diameter. Man föll på den ideen, att försöka spränga honom ger nom blixtstråle, och borrade derföre ett hål i midten, hvari en dag, då åskskyar syntes på himmeln, en på ändan spstsad jernstång, 28 fot bög, insattes, för ett tjena till åskledare. Experimentet lyckades fullkomligt, blixten slog ned längs efter stången, och fällde denna till marken. När man sedermera såg efter, befanns stenen vara alldeles söndersprängd, men utan att något enda stycke fallit åtskils , så att han stod i samma ställning som förut, och såg ut som om han varit hel.