gen stund kan inträffa i hans lefaad, då ha kan bidraga till sina bröders uppbyggelse oc! det himmelska rikets utbredande, i enlighet me de i denna skrift gifna anvisningar. 5. D. G. Det nya orgelverket i Lund. Härom innehåller Lunds veckoblad med gårdagsposten en: berättelse, som, ehuru omständ: lig, vi här nedan i dess helhet meddela, emedar den gifver ett intressant vitsord om den stor skickligheten hos byggmästaren af detta orgelverk: Lund d. 25 Sept. Deana dag blir alltic märkvärdig i härvarande Domkyrkas annaler, emedan hennes nya orgelverk invigdes på densamma. Lunds talrika församling var vid detts tillfälle förökad af en mängd resande, blanc hvilka H. Exc. m. m. Hr Grefve De la Gardie och åtskilliga utlänningar räknades. Biskoper m. m. Faxe uppträdde kl. 10 för högaltaret, i hvars högra sida Domprosten Doktor Hellstenius, Professorn Doktor Engeström och Professorr Brumus, samt å hvars venstra sida Professorr Doktor Bergqvist, Professorn Doktor Lindforss och Theologie Adjunkten Doktor Reuterdahj assisterade. Hr Biskopen höll ett sakrikt tal, hvari kyrkans märkvärdigaste öden framställdes med hufvudsakligt afseende på hennes chorsång och orgelmusik, hvarefter Domprosten Dokto: Hellstenius höll en lärorik predikan, som var väl afpassad för den betydelsefulla hogtiden. Ingen som efter slutadt invigningstal hör den utmärkte orgelvirtuosen G. Gyntber frår Götheborgt) lärer, om han äger den ringaste känsla för Kyrkomusik, behöfva nigar ledning för sitt omdöme om Direktören P. Z Stravds här uppförda mästerveck. Då hela kraften af de sammankoplade manualerna i förening raed de fulla tonerna af det dubbla pedaiverket utströmmade, tycktes de valde sångarrösterne från orgellättarer , liksom sköna anderöster, i em ljuj samklang kringsväfva de väldiga pelarraderna. Om detta orgelverk tyckes då Kyrkan är alldeles tom vara något för stirkt, så befinnes dess kraft vara väl beräknad för henne, då hon är upptagen af åbörare. Verkets förenade tonmassa uppfyller follkomligen kyrkan i alla riktningar. Detta bevisar, att stämmornas antal och fottal och dithbörande väderkraft äro väl beräknade efter kathedralens omfång. Tonmassan upptyller Kyrkan icke med em skärande och stötande ljudkraft, utan med en djup, mäktig, andaktsväckaode tonharmoni. Meaniskorösten bar icke här en ängslig kamp med våldsamma bränningars störande missljud, utan den framsimmar på djupa, lugna tonvågor. En utwärkt musikkännare har träffande yttrat, att tonmassans grundfärg är ett allvar, som lyftar hjertat till högre rymder, ett allvar som är förenadt med oskuldens heliga renhet, och som är ötverstruket med cen ferniesa af tjusande behag. Han har äfven yttrat, att ernåendet af detta höga syftemål icke fana ensamt tillskrifvas kyrkans förträffliga akustiska förhållanden, enär han på sina vidsträckta utrikes kunstresor väl tröffat flera lika goda ergellokaler, men ingenstädes funnit något orgelinstrument, bvilket så uppfyllt konstens och känslans alla fordringar. Grunodorsaken till detta orgelverks cvanliga fullkom!ighet ligger tvifvelsutan i alla stämmorias väl beräknade disposition och i hvarje särskild stämmas lyckliga intonatioa. Denna sällsynta anordning tyckes icke vara ett resultat af successiva försök, utan en helfödd konstidå och :åledes hafva på samma sätt tillkommit, bvarpå alla utomordentliga mäst-rverk merendels frambringas. Dessa korta ammärkgniagar torde vara tillräckliga för att i allmänhet visa att Lund nu eger ett orgelverk, nvilket icke allenast ökar den ryktbara Kyrkans märkvärdighet, utan äfven bedrar Sverska mationen, alldenstuvd det blifvit i Sverge uppfördt af en Svensk man. Det ligger utom ett dagblads omfång att bär med en utförligare beskrifoing tillfredsställa orgelbyggaren och orgelspeiaren. Vi skulle tro, att dylika konstnärer icke skola, ehuru afläg:et boende, anse sig illa belönte, om de hitresa för att se och höra ett kyrkoinstrumesvt, sm aldrig kan rätt bedömas af någon, hvilken icke varit på det stälte der det finnes. Således äger Lund, som hela medeltiden igenom besöktes af talrika menniskoskaror för att knäböja för Laurentiuskyrkans många reliqvier, en helgedom, hvilken skall, så länge den finnes i behåll, framstå såsom en synnerlig markvärdighet i orgelbyggeriets historia. Den märkvärdiga kathedralens alla vigtigare öden, äro ända från slutet af tusentalet omsorgsfullt antecknade. Det vore derföre en historisk förlust, om det tal, hvilket Biskopen Faxe hållit vid invigningen af hennes i många afseenden märkvärdi) Den som hört Direktören Gynther blott en och annan gång röra en god orgel, måste i sanning falla i förundran öfver Magistratens i Götbeborg omusikaliska öron; då den med förbigående af bemälte Direktör utnämnt en Hr Bergsten till organist vid Domkyrkan i närande stad, hvilken sednare blott är, sä vidt vi veta, känd genom en enskild Fundervisning i musiken, Ifrågavarande tillfällighet har snarlikhet, ehuru i motsatt mening, med händelsen, som berättas om Ulysses