Om hela verlden undrar på Svenska Minerva, så tager hon sin skada igen med att undra på hela verlden. De sista dagarna har hon i synnerhet visat sig ovanligt undersam. Först har hon, såsom vavligt, undrat på Norrmännen; sedan på Aftonbladet, på de hit ankomna Turkarna som vistas under Rådstugan , och på Statstidningen. En sak, hvaröfver Minerva undrat, är, att Aftonbladet icke upptagit en rättelse, som förekom i Statstidningen härom dagen. Berörde Tidomg bade nemligen den 20 berättat att Stats Sekreteraren Bull den 19 blifvit utnämnd till Justitiarie i Höjeste Ret i Norge (Justitiarie; kallas President i Norges Högsta Domstol) men den 22 innehöll samma tidning , att detta var ett misstag såtillvida, att Herr Bulls utnämning ej bordt vara daterad förr än den 21, såled-s en dag sednare, än nyheten derom stått i Statstiidningen. — Saken är visst underlig, men orsaken hvarfore vi ej releverade den mnawva rättelsen, var att vi icke hade kommit at upptaga sjelfva notisen. Orsaken åter till sjelfva rättelsen i Statstidningen föreställa vi oss vara, att Siatstidningen kommit för bittida dermed, likasom den, bvilken härom dagen för Red. berättade sig hafva sett Kapten Enemark här i staden, och föranledde meddelandet deraf. Vidare undrar Minerva, huru -vi kunnat öfvertyga oss, att de under Rådhuset förvarade Turkarne icke känna Persiskan, då det är naurligt, att vi sjelfve icke äro hemma i detta språk. Härom vilje vi benäget upplysa Minerva huru det tillgått. Vi hafva mnemligen varit närvarande, då en person hade samlat några glosor ur en Persisk språklära, på ett ark papper, skrifna med Europeiska bokstäfver och såsom de uttalas; men hvilka de stackars Muselmännen icke förstodo. Så gick det till. Vi hoppas att Minerva finner sig belåten och uppbyggd af dessa upplysningar