Aftonbladet – 28 september 1836, sida 3

FRUAR SPE SEUETIIER Sfeitg FE BAM MM Men Biskopen öfvertygad, att Palmgrens sednare vandel öfverensstämde med de betyg han öfver den föregående erhållit. För Herr Doktorn och Domprosten Lidman upplästes utur gårdagens protokoll vitinet Pålsans berättelse, och framställdes till Herr Doktorn och Domprostens besvarande, huruvida någon angifvelse om brott blifvit hos Herr Doktorn och Domprosten gjord, samt om icke i anledning deraf något samtal mellan Herr Domprosten och Palmgren förefallit, hvarpå Herr Domprosten tillkännagaf, att han icke sedan den 10:de i denna månad träffat Palmgren eller med benom samtalat. En angifvelse mot Palmgren hade visserligen sedermera hos Herr Doktorn ochf: Donprosten bhfvit gjord, men undeg enskildt förtroende och kunde siledes icke yppas, samt vore dessutom icke af den beskaftenhet, att den inverkade på begrafningssättet af den döda kroppen. Herr Doktorn och Biskopens, liksom Herr Doktorn och Domprostens berättelser upplästes och erkändes vara rätteligen uppattade. Härefter inlemnade Stadsfiskal Öhrnell ett af Herr Professorn och Riddaren Äman utfärdadt så lydande betyg, nemligen: Vid den besigtning jag anställt på Studeranden C. M. Palmgrens döda kropp, har jag funnit, att Palmgren genom qväfnivg under vatten ljutit döden — Då sålunda dödsorsaken, hvarom afven Loefl. Kämnersrättens protokoll torde vittoa, är funnen, har jag avsett obduktion utan andamål, men öfverlemnuar till Loflc Kamnersrätten, att derom närmare bestämma. — Sålunda sedt, funnet och bedömdt, iniygas på min embetsed och så sannt mig Gud bhjelpe till lif och själ. Linköping d. 17 Juni 1836. J. Aug. Ähman. Härmed, och då flera upplysningar icke voro att intaga, ansågs undersokningen slutad och Kämnersratten afkunnade efter ofverläggning Utslag : Utaf den ingifna lakarebesigtningen, äfvensom af den nu hållna undersökningen är fullständigt uppdagadt, att aflidne Studeranden Carl Magnus Palmgren ljutit döden genom qväfning under vatten, hvadan Käimnersrätten icke anser obduktion af den döda kroppen vara af nöden; och ehuruväl, enligt vittnens berättelser, den aflidne både förliden tisdag och äfven påföljande onsdags morgon den 13 dennes visat sig serdeles bekymrad och sorgbunden, efter dess egen utsago för vittnet Pålman härrörande derifrån, att en angifvelse om brott, för hvilket han likväl förklarade sig oskyldig, skulle blifvit gjord hos Hr Doktorn och Domprosten Lidman och af Herr Domprosten åter anmäld för Hr Doktorn och Biskopen Hedren, hvarigenom hinder för hans invigning i predikoembetet möjligen kunde möta, inuhemtas likväl af den berättelse Herr Doktorn och Biskopen inför Kämnarsrätten afgifvit, att den aflidne, som verit kallad och sig inställt hos Herr Doktorn och Biskopen ungefär klockan half till åtta på morgonen sistvämnde dag, sjelf funnit sig af omständigheter föranlåten till lämpligare tid uppskjuta sitt tilltankta inträde i predikoembetet och att han under en längre stunds samtal med Herr Doktorn och Biskopen icke röjt ringaste tecken till förvirring, oredighet elier någon häftigare sinnesrörelse, utan vid skiljsmässan från Herr Doktorn och Biskopen, efter med tacksamhet och luga mottagna upplysningar och råd, och i vänligbet sluted överenskommelse om ytterligare framtida samråd, visat all den stillhet och sans, som kunde väntes, hvarefter han icke veterligen blifvit bemärkt förr än han klockan mellan tu och tre eftermiddagen, påträffa— des ligga död uti den staden forbiflytande Stångån, icke långt från dess inlopp 1 sjön Roxen. I följe häraf och då i öfrigt någon anledning till misstanka, som skulle Palmgren med uppsåt beröfvat sig lifvet, icke förekommit, samt enär så väl hans erhållna akademiska betyg, som nu afhörde personers intygande; vittna om en klanderfri vande!, pröfvar Kämnersrätten vid betraktandet af 13 kap. 3 MissgeroingsBalken , rätivist föreskrifva, det skall aflidne Studeranden Palmgrens döda kropp ärliga begrafvas. Ut supra På Kämnersrättens vägnar L. 4. Hollberg. Läsaren finner häraf, att undersökningen, så vidt den rör orsaken till Palmgrens dödsfall, sått ganska knapphändigt. Icke en fråga har lifvet Herr Biskopen giord om anledningen till