Aftonbladet – 23 september 1836, sida 3

Skicklig intresseräkning. En Framsysk tidning meddelar, såsom satir på den hushållsaktighet, hvarmed några af nutidens förmämste Fransyska Litteratörer förvalta de enorma inkomsterna af sitt snille, följande roliga dialog mellan tvenne Pariser-Litteratörer: A. Bäst: bror! kan Du låna mig 1000 francs, hvara jag är i ett fördömdt behof? B. Mycket gerna. På huru lång tid? A. På ctt år. B. Åbja, det går väl för sig. Nklen Du vet väl, att vi äre litet olika 2 den punkten, att jag nyttigt använder inkomsterna af mina teaterstycken. Likväl är jag hvarken någon bankier eller procentare, det vet Du väl också. Du betalar mig i biliga räntor 10 procent, ty mina penningar böra dock inbringa mig något. — A. Ja, dethba Du visst rätt i. — B. Det gör på ett år 100 rancs. Du ger mig således en obligation på 1000 francs, och jag betalar nu genast! 990 til Dig. Hvad tycker Du om det förslaget? — A. Rätt bra. Jag har väntat det af Ditt goda njerta. Men det faller mig något in. Om et wr är jag kanske ännu ej istånd att betala Dig: om det derföre gör Pig detsamma så vill jag vedja Dig derom på 2 år. B. Du har rätt. Ett år är snart förbi, således erhåller Du 800 r. met en obligation på 1000. Vill Du det A. Ja, men hör! Om jag tog pengarna på fyrs w i stället för två, så skulle jag så mycket säcrare kunna betala Dig. B. Förträfligt ; här ha: Du 600 fr. skrif veversen på fyra år? A. Vet Du hvad? När jag rätt öfverlägger saken, så ill jag heldre skrifva den på 10 år, så behoöfer Du icke gfva mig en skilling. Långifvaren ann sig ett ögonblick öfverraskad, men derpå ned han muntert sina händer och sade: Jag örlorar intet vid detta spass; inom en vecka ill jag begagna det i en af mina vaudeviller.