Vi meddela våra Läsare ibland dagens utländska underrättelser ett bref ifrån Filadelfia, hvilket lemnar anledning till reflexioner af olika beskaffenhet, å ena sidan öfver den förvånande industri och skyndsamhet i företag som råder i Förenta Staterna, alstrad af deras fria och lyckliga institutioner, hvilka likasom framtrolla hela den naturhga kraft som ligger i sjelfva landets rikedom, medan närgränsande länder med samma naturförmåver ännu ligga i linda; och å den endra ofver den Nemesis, som hvilar öfver den del af dessa stater, hvilka bibehållit Negrernas slafveri. Det är visst i hög grad bediöfligt, att fantaster skola finnas, som för Negrerna predika den låran att göra sig sjelfva fria och pålen gång afkasta oket, samt derigenom våidföra, hvad enligt dervarande begrepp anses tillhöra eganderättens hålgd, och sålunda gifva anledning till dessa poöbelutsvåfningar, hvarpå man tid efter annan sett exempel, och som naturligtvis med största begärlighet upptagas i Europa af demokratiens fiender. Likväl anse vi icke dessa upplopp och laglösa utbrett af raseri emot abolitionisterna, af den råare massan, vara det mörkaste molnet på den Amerikanska friheters bimmel. Någonting långt mera vådligt ligger uti den oförklarliga motvilja, som hvarje hvit Amerikan, äfven af de mest bildade och sedliga klasserna, hyser, icke blott emot de svarta, utan äfven deras afkomma, — mot Mulatter, Mestizer och Quarteroons, och hvilket går derhän, att en hvit Amerikan aldrig vistas i sällskap eller sitter till bords äfven med en fri Neger eller kulört, om än denne vore den bästa och dygdigaste. Det är med eit ord, i en anman riktning, samma fördom som gör, att en handtverksgesäll, en under-officer eller en person,ur arbetsklassen, om än så bildad till sitt förstånd och städad i sitt umgänge, icke kan bjudas i ett sällskap af den s. k. goda tonen. Det är denna hudens aristokrati, i ett land, hvarifrån all annan aristokrati i st, som utgör den r ar , GT i ken