Aftonbladet – 19 september 1836, sida 1

RENA me RE OS ET NASA AP OKT IRAK ASA SEA SSI STOCKHOLM den 19 September Med dagens utländska poster hafva tidningar erhållits från Paris af d. 5, från London af d. ), samt från Hamburg af d. 13 dennes. Frankrike. Den 7 September innehöll ändtligen Moniteuen sex kongl. ordonnanser, hvarigenom Grefve Molg utnämnes till konseljpresident och utikes minister; Hr Guizot till undervisningsminister; Hr Gasparin (Prefekt i Lyon under oroligheterna och, för sin hårda framfart dervid, crerad Pär och Understatssekreterare för Inrikes ärenderna) till Inrikes minister; Hr Persi till Justitie-minister; Hr Duchatel till Finansminister, och Amiral Rosarnel vill Sjöminister. Krigsminister var icke utnämnd, emedan Marsk. l. Soult ännu icke anländt till Paris, och den utsedde Handelsministern, Hr Martin, vistades ännu i Schweitz, hvarföre den honom ämnade portfölj tills vidare blifvit uppdragen åt den nye ; Finansministern, likasom krigsportföljen åt Sjöministern. Officiella bladet säger imedlertid, att Krigsoch Handelsministrarnes afskedsansökningar blifvit beviljade. Montalivet har blifvit hugnad med ÖfverIntendentskapet för civillistan, hvilket Baron Fain lemnat, som åter blif-lvit Konungens förste kabinettssekreterare samt bibebållit titel af Öfverintendent för civillistan och blifvit Storofficerare af Hederslegionen. Gr. dArgout återfår Guvernörsembetet öfverj, banken, .som Baron Davillier lemnar och blott bibehåller namn, heder och värdighet. Det berättas, att Hr Gisquet äfven skall taga afsked från polisprefekturen. — Man visste ännu ickej. bestämdt, om Soult skulle emottaga portföljen; ! och i händelse han vägrade, troddes Gen. Gvilleminot, Marsk. Molitor eller Gen. Dode de la Brunerie blifva minister. Otrolig är saken icke under de nu rådande principer, emedan alla tre, år 1823, voro med i fälttåget mot. Spanska konstitutionen; man ser afalla omständigheter, att meningen är, att den genom folksviljan uppkomna och på den ensam hvilande Juliiregeringen skall bekämpa den Spanska nationalstyrelsen — i början i tysthet, sedermera öppet. Under det den nya ministeren sammankokades, lärer man hafva funnit sig behoöfva ett divertissement, för att sysselsätta allmänna uppmärksamheten. En tillämnad förfärlig konspiration och arresteringar i stort utgjorde samtalsämnet under tiden. Somliga hafva kombinerat allt detta med doktrinärernas väntade återkomst till styret, med den impopularitet, hvaraf de kunna skryta, och med de allmänt supponerade ändamål, för hvilkas genomdrifvande Thiers och Konsorter måste skiljas från styrelsen och doktrinärerne inkallas, med en af gammalt känd ryss-vän i spetsen. Om dessa farhågor och försigtighetsmått berättar Gazette des Tribunaux följande: Om söndagen (den 4 Sept.) utfärdades från nationalgardets Generalstab ordres, att hvarje legion skalle aflemna en piket. Garnisonen hölls hela dagen hemma i sina kaserner och under vapen. Starka afdelningar af municipalgardet omgåfvoa Polisprefekturen, och ronder och pasruller genomströko staden i alla rikntngar. Invånarnes nyfikenhet och oro var stor; men man fick ingen ting bestämdt veta om aniedningen till hela detta upptåg. Det sades väl, att regeringen blifvit underrättad , att ett upplopp var tillämnadt att ske följande dagen (månI dagen) på aftonen, och att flera underofficerare vid ett af garnisionsregementerna hörde till korplotten. Afsigten skulle vara att påtända på flera ställen, såsom i Palais-Royal, Polis-prefekturen o. s. v. — Enligt andra blad var Neuilly så fullproppadt med militär och alla ingångar der så bevakade, att man kunde likna det Kungliga lustslottet vid Ludvig XI:s bekanta Plessir les Tours. -— En soldat af 15:de regimentet, som blef förargad öfver ett afslag på någon begäran, utropade i ilskan: man tyckes glömma, att jag är vid samma regimente, der Alibaud tjenat. Karlen blef genast arresterad. Man talade äfven om änslag mot Hertigens af Orleans hf, upptäckta i lägret vid Compiegne. Alla dessa rykten om komplotter och dessa arresteringar påstår Courrier FrancGais vara påhittade endast för att kunna få fram en ministöre impitoyable, men att de slutligen upp