Aftonbladet – 14 september 1836, sida 1

u med att helt enkelt vara minister med portfölj SIså hade han kunnat stanna qvar i kabinettet Thvilka män det ock blifvit sammansatt af — såson a konseljpresident kunde han icke mera stiga ned han måste falla, och det skedde. Spänninger -Jemellan konungen och Hr Thiers har blitvi a I föranledd af mer än en fråga, och i synnerhe Jaf den synpunkt, hvarur man betraktade de Spanska angelägenheterne ; det är här icke blot: .fråga om intervention, utan hufvudsakligen om landan i utrikes minisitren. Var öfvertygad at konungen är mera stämd för Don Carlos, än iman kanske tror; han följer sin egen öfvertygelse; och då nu Hr Thiers i afseende på den(na fråga valde en helt och hållet revolutionär vag, så ville konungen icke längre hafva en minister bredvid sig, som,: derigenom att hen icke var af samma tanka som han, kunde blottställa honom genom oförsigtiga kommunikationer åt personer af sitt eget parti. Ått bilda en ny minister är ingen lätt sak. Man skall måhända härtill svara, att Hr Guizot är rätta mannen dertill. Men Hr Guizot misshagsr konungen lika mycket, fastän han i närvarande stund visar sig otroligt underdånig och bedyrar, att han i allt vill underkasta sig H. Maj:ts högre insigt. Hr Guizot synes helt hastigt hafva blifvit nära förbunden, med Hr Mol, och då konungen är Hr Mold personligt bevågen, så är det möjligt att Hr Guizot, under Hr Moles protektion, går in i komseljen. Båda synas hafva kommit öfverens om, att icke öfvertaga presidentskapet, utan lemna det antingen åt marskalk Gerard eller marskalk Soult. En sådan ministör kan blott lyckas om den hålle; sig litet åt högra sidan, och visar en fast hållning mot tiers-parti. År Thierss taktik blir att ställa sig i spetsen för detta tiers-parti. Man kan alltså icke dölja för sig, att ett sådant kabinett komme att möta en liflig opposition i nästa session; om det verkligen kommer till stånd, så må man alls icke undra om det upplöste kammaren, och sckte att få en ny, innan nästa session. Den nya ministören kan ingenting företaga, om den ej är säker på majoriteten. Af Hr Montalivet, som jag nyss mötte på vägen till Champlatreux, Hr Moles landigård, erfar jag, att ännu ingenting är afgjordt. Hr Montalivet äger, såsom bekant är, konungens hela förtroende. En telegrafdepesch har förkunnat Hr dArgout, som vistas vid Pyrenerne, ministerens upplösning; man kan i afton hafva svar ifrån honom. Jag skall vidare underrätta eder om utvecklingen af denna kris. Paris d. 26 Aug. 1836. I konseljen förliden gårdag, som slöts med ministörens upplösning, skola tvenne planer blifvit framställda rörande sättet att gå tillvåga i de Spanska affärerne. Den första var att genast inställa allt slags hjelpsändning, afskeda de för Spanien värfvade rekryter, och göra ett eklatant steg till ogillande af allt, som nu sker i Spanien. Det andra, mera försonliga, förslåget var, att afvakta resultatet af händelserne, att väl provisoriskt innehålla med afsändningen af hjelptruppar, men emellertid bibehålla depöterne; att råda det segrande partiet i Madrid till klokhet och moderation, och gifva det förhoppning att Frankrike skulle fortfara med sin hjelp mot Carlisterne, så snart en regelmessig styreise blifvit återställd i Madrid. Såsom talande skål för denna senare plan anfördes, att Spaniorerne icke voro förbittrade, att Drottningens frihet och lif voro tryggade, och quadrupelalliansenp upprätthållen. Detta var de sex ministrarnes råd, och då de sågo att det icke antogs, begärde de sitt afsked. Konungen yttrade sin ledsnad häröfver, men förklarade tillika, att han skulle tän ka på bildandet af ett nytt kabinett. Nu är naturligtvis ett lifligt kommande och gående i Paris och Neuilly. Thiers håller sig stilla i Hotel du Boulevard des Capucins. I går afton afgingo kurirer till Hertigen af Orleans och kammarpresidenten Dupin, för att påskynda deras återkomst till Paris. Guizot och Broglie hafva anländt till deras hus i Auteuil. Marskalk Gerard, Hertig Decazes och Hr Flahaut hade långa samtal med konungen. Försöken att få en och annan af ministrarne att återtaga sin afskedsansökning, hafva misslyckats; deras afsked äro faktiskt gifna, och de afvakta alla på sina poster, såsom det heter på hofspråket, konungens befallningar. Hr Talleyranids närva— ro synes under dessa förhållanden högst nödvändig; redan är hela hans ekonomi ankommen till Paris. — Då general Alava böjt sig