Aftonbladet – 13 september 1836, sida 2

Article Image
mena med en verklig ministeriel ansvarighet; nemligen en sådan, hvarigenom Konungens Rådgifrare blefve ansvariga icke blott för sina råd :ill protokoll, utan äfven för sjelfva Regeringsbesluten, så att det icke kunde iaträffa, att Regeringen, d. v. s. komungen kunde vidtaga åtgärder, hvilka till äfventyrs alla Regeringens ledamöter, utom konungen, ansågo till. den grad lagstridiga eller skadliga för landet, att de funno sig föranlåtne att mangrannt begagna -reservationsrätten för att dymedelst skydda sig sjelfva för det juridiska, och kasta på den allena styrande det moraliska ansvaret inför nationen, under betygande af sin vördnad för den konungamakts helgd och prerogativer, som på detta sätt blottställas. — Så lyder det Fransyska bladets artikel: Om man antager en vilja, som på samma gång styr och är utan ansvar, huru skall man väl då kunna tänka sig några långvariga ministerer? Kan ansvarigheten stå tillsammans med en blind och obegränsad lydnad? Hvarest skall man väl finna en fåfänga, nog eftergifvande att utsätta sig för den skammen att vara blott och bart en siffra? Hvarest finna en tillgifvenhet, nog oinskränkt för att en längre tid bära bördan utaf en lydnad, hvars rådlighet icke ens kan sättas i fråga af den, som underkastat sig densamma? Aro väl de materiella njutningarna af makten, njutningar blandade med så mycken bitterhet, nog att hålla en person med någon känsla af eget värde skadeslös för den ohjelpliga förlusten af något, som är dyrbarare än alla vårdigheter och äreställen; rättigheten att hafva en egen vilja? Att icke sjelf få tänka, viljs eller handla, utan att endast för syns skull tje na till förkläde åt en annans tankar och hand: lingar, under det ens person är föremål för de obarmhertigaste raseri, och opinionen ställer mi nistern till svars för alla åtgärder; kan man vä tänka sig ett mera förnedrande vilkor, ett vil kor, hvarunder tålamodet är utsatt för en strängare sjelfförsakelse ? Det synes tydligen, att den Fransyska jour nalisten aldrig varit i tillfälle att erfara, hun Rådgifvarne i Sverge uppfalta sin ställning.:

13 september 1836, sida 2

Thumbnail