Aftonbladet – 5 september 1836, sida 2

dervid i röreise. Man samiades och hotade ministrarne med döden, om inhemskt blod ännu vidare utgöts. Qvesada, som ännu icke förlorat modet, red trotsigt genom gatorna, utan attl! r S S i träffas af de stenar och käppar, man kastade f efter honom. Men han räddades endast deri-l! från, för att kort derpå gå sitt olycksöde tillll mötes. I Natten till den 15 Jät han anslå på gathör! nen eu frordning, som hotade alla lugnets stö-l rare med döden ; det var hkväl för sent. Redan aftonen förut hade nemligen hela garnisonen öfvergått till de konstitutionella, och nu var i H för honom ingen annan utväg öppen, än att dra ministrarne, Torreno, Martinez de la iosa och många deras anhängare redan gjort. Qve( L gripa till flykten, hvilket Istursz , de flesta an-1 ( l sada gömde sig i ett trädvarulager nära porten S. Barbara, mrn då ham icke ansåg sig säker här, flydde han med sina betjenter till Hortaleza, en köping helägen ungefär halfande en omväg kring byn, blef han igenkänd, och Alkalden, jemte några nationalgardister t0g0 honom till fånga, hvarvid en af hans betjenter: förlorade lifvet. I staden insulterades han af pöbeln och kastades i fängelse. Så snart j detta blef bekant i Madrid, aftågade en folkhop af ungefär 3000 menniskor, under vilda skrän, till Hortaleza. Några nationalgardister och kyrassigrer, som följde dem, for att skydda fången, kommo för sent. Pöbeln hade redan mördat konom i fängelset och ville just afkläda liket, då kyrassiererne åtminstone anlände tidigt ! nog, att hindra några skändligheters föröfvande : mot den liflösa kroppen. Andra berättelser: säga dock, att sådant icke lyckats dem, utanl: c 1 1 nan svensk mil från Madrid. Då han här gjor4 ( j 1 J oo ÅA mm LL latt liket blifvit af mördarna hugget i stycken, bvilka i triumf buros till Madrid. De blodiga: öronen skola hafva blifvit upphangda på Cafel:! Nueva, insurgenternas förnämsta samlingsplats, . fingrarne, hans hatt och stycken af hans kläIder burna omkring och visade i triumf på ga-! torna, samt ohyggliga sånger öfver hans mord,l utbjudits till salu öfver allt i staden. Efter Qvesadas och Mimstrarnas flykt, öfvertog i General Seoane hans befattning och utfärdade! proklamationer till Madrids innevånare, natio-: nalgardet och garnisomen, hvari de underrättades : iom regentinnans beslut, och sex serskilda de-: I kreter af henne kungjordes; genom hvilka befalles: att 1812 års konstitution skulle prokla-:. meras öfver hela Spanien, till dess muationen, representerad genom sina Cortes, förklarat sin vilja, eller gifvit sig en annan konstitution; Madrids belägringsillstånd upphäfves , nationalgardet åter organiseras, de fyra Ministrarne utnämnas, och Hrr Seoane och Rodil erhålla befälet, FF pm (CP FP PP RP ANN v -I Hus och offentliga byggnader voro prydda med mo ee wvMv ee vv HH vw den förre ötver Madrid och gamla Casliilien, samt den sednare öfver Provincialmilisen. Alla dessa dekreter äro undertecknade af Krigsministern Mendez Vigo, den ende, som bibehållit sina funktioner, för att utfärda nämnde förordningar. Den 16 kl. 4 eft. m. upprestes konstitutionsstenen med mycken högtidiighet på Madrids stora torg, och konstitutionen proklamerades under enthusiastiska glädjerop af trupperne och fo!ket. tapeter , man ringde i klockorna och staden ilJuminerades om aftonen. Ordning och glädje herskade öfverallt. Under tiden hölls Drottningen i S. Ildefonso under ett slags bevakning af de insurgerande soldaterna, i spetsen för hvi!ka stod en Sergeant vid namn Garzia. Den 14 kom Mendez? Vigo dit för att följa Drottningen till Madrid, men hvilket soldaterna, ej viile tillåta , medan de fruktade , att hon efter ankomsten dit skulle bryta sitt gifna löfte. Afven den borgen, Hrr Villiers och Bois le Comte på sitt hedersord ville gifva, antogs icke. Först efter långa underhandlingar kom man öfverens , att regentinnan kunde få fara till Madrid, om hon först entledigade sina ministrar, lät återgifva Madrids nationalgarder sina vapen, och af detsamma hemtades till hufvudstaden. Nu följde de förut nämnda dekreterna, hvilka upplöstes för insurgemterna och af dem godkändes. Följande dagen fick man likval veta huru våldsamt Isturiz och Qvesada förfarit i Madrid, och nu tillät man icke Drottningen begifva sig dit. Neapolitanska ministern La Greca, General Soublette, Grefve Punonrostro och flera andra, som ieke bodde i palatset, sattes i fängsligt Je huafvton Hl da fuotemanan I Ls ssänarna