Aftonbladet – 5 september 1836, sida 1

j lende på mindre vigtga punkter (hör, bör, hör ; och bifallsrop). Jag hoppas att ingen, som nr Junderstodjer Hans Maj:ts regering, skall hafvs I hvarken den svagheten eller fåfingan, att öfver. Igifva sin pligt mot landet, och förera sig med , dem, som sätta sig emot hvarje föreslagen åtgärd jef verklig reform. Det är icke blott för framgången af de lagstiftande åtgärder, som röra Irland, som hinder blifyit.lagda i vagen — det jär icke blott förbättring ij Irländska folkets beJlägenbet, som Öfverhuset förhindrat,. ty com lvi kasta eu blick på de frågor, som röra detta land, så skola vi t. ex. finna, att billen som handlade om valmåannens registrering, behandlades. på samma sätt och rönte samma öde. Här hafva vi nu ett bevis på, huru lorderne vägrade att medgifva en förbättring, som EnuIgelska folket fordrade af dem. Äfven vid detita tillfätle påstår jag, att Undertuset gjo:de sin Ipligt. Krocans ministrar vo:o benägna att göra några koncessioner åt lorderne, i afseende på ide amendementer de senare yrkade i bilen; Imen försöket misslyckades, och följden deraf måste blifva en nyttig lexa för ministrarne; och visa dem huru dåraktigt det är, att ytterligare tänka på att föreslå balfva åtgärder, eller sådane, som de icke fullt och fast beslutat att drifva igenom. Jag hoppas dock, att Hans Maj:ts ministrar skola hemta nytta af den erfarenhet i6e uu haft, och icke för framtiden låta bedraiga sig af något hopp att försona sina fiender — personer, dem det är ombjligt att försona, som skola sätta sig emot deias åtgärder i hvarenda sak, som är af någom vigt, . och som beI slutit att säga halt till alla reformer, vare sig för Englands eler Irlands .bösta. . En åtgärd, lsom hade afseende på Skottland, har likaledes blifvit förkastad, och af intet annat skäl, än för att visa lord Melbourne, att hans förvaltning icke förm .dde. genomdrifva reform, Ytterligare har billen rörande postväsendet blifvit tillintetgjord, men Underhuset har, deri, såsom u penbart är, alldeles 10gen: skuld, utan denfrller-på lorderpe. Nn icåger jag: hvad betemsde! git ves det väl för detta onda? Konungen har utan tvifvel, maktett använda ett botemedel;. men han vill icke begegna sig af denna makt, och man måste alltså tacka på hvad som bör göras, Om Hans Maj:t icke vill göra bruk sf kionans pre-rogatif, så är enda medlet som återstår, att vägra budgeten.. Detia är en åtgärd, som jag icke utan stor motvilja skulle se vidtagen; men visserligen, om ingen ennana utväg gifves — såvida icke folket skickar ett större antal af verkliga reformvänner till detta Hus, än här för närvarznde finnes — så kommer jag att snse det för min ovillkorliga pligt, att yrka på en sådan. åtgärd, huru oangenämt det också blir för mig. Ett sådant hendlingssätt skall dock befinnas göra engod moralisk verkan på. vissa ädla Lorder. Jag tror mina Herrar , att det icke kan nekas ält Öfverhuset inrättades för folkets bästa , och icke för Lordernas enskilda fördel; och om de så leces stå i vägen för reform, är det då ej .ganska sannolikt , att den frågan kommer att väckas. bör Ofverhuset fortfara att existera , af något annat skäl än blott och bart för nyttans skull ? Municipalkorporationerne voro alla, eller åtminstone större delen, äldre än Pärskapet, och om korporationerrne i Irland skulle sopas bort, ser jag intet skål hvarföre Pärerne skulle få sitta orubbage och oantastade , i synnerhet som jag skall vara i stånd. att bevisa, att de äro oskickliga för det värf, konstitutionen anvisat dem. Jag tror icke att det andra Huset kan förkasta ett förslag ifrån detta, som ginge ut på en reform 2 Ofverhuset,. då Lorderna icke blott voro villige att afskaffa alla korporationer i Irland, utan alven samtyckt till en reform af detta Hus (hör, hor!) Då vi nösta gång. mötas på detta rum, hvilket jag hoppas blir, i No: ember, emedan jag iror att regeriogen bör kalla Hus, tillsammans så snart som saöjligts hoppas jag att Hans Maj.ts ministrar skicka upp sina proositioner så fort som möjligt till Öfverhuset , och lät Lorderne sedan göra med dem hvad de behaga. Det är endast genom sådana medel som v: kunna erhålla för folket hyad det on skar, och hvad reformbillen ville gifva det; och skulle Lorderne bete sig på. samma sätt som hittills, så torde den frågan snarligen komma å ovane : hvartill gagna pärerne?? Vill man! väl påstå, då vi nu veta att. en förändring skott i monarkien, att en förändring skett i sammansättningen af detta Hus, vill man väl 33 (. a 1